3-3-schema, önskeschema, tvättstugemodellen. För yrken där det ingår kvälls- och helgarbete finns en mängd olika schemamodeller. Göran Kecklund, professor och föreståndare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet vill dock inte rekommendera en modell framför någon annan när det gäller hälsoaspekterna.

När han och ett antal kollegor jämfört olika schemamodeller har de inte funnit några större skillnader när det gäller sömnkvalitet, relationen arbete-privatliv och hälsosituationen generellt. Snarare är det arbetsmiljön och arbetsbelastningen som påverkar hälsan och privatlivet mest, menar han. Sådant som att man har möjlighet att ta pauser är en viktig del här.
Ur en hälsosynpunkt är det dock bra att veta i god tid veta när man ska arbeta, och att ha viss möjlighet att styra över sina arbetstider. Göran Kecklund varnar dock för alltför långa pass.

– Pass uppemot tolv timmar ska man vara försiktig med. Det är våra biologiska förutsättningar som styr. Man har svårt att hålla sig koncentrerad och att hålla en hög vaksamhet under så lång tid, säger Göran Kecklund som inte heller tror att de långa arbetspassen är bra för produktiviteten.

Han menar också att alltför långa pass även äventyrar säkerheten, vilket är extra farligt om man exempelvis jobbar som chaufför eller inom vården.

Möjligen kan längre pass vara okej ur ett hälsoperspektiv om man har jour och har möjlighet att sova under jouren. Samtidigt är det många anställda som föredrar att jobba långa pass, och gärna flera pass efter varandra för att på det sättet få längre sammanhängande ledigheter. Göran Kecklund argumenterar starkt emot den typen av livsval. 

– Det kan få långsiktiga hälsokonsekvenser, exempelvis större risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt Typ 2-diabetes. Det innebär säkerhetsrisker och jag tror inte heller att det är bra för produktiviteten. 

Det kan låta självklart men Göran Kecklund menar att det är viktigt att påminna om att en ledig dag i ett schema av kvälls- eller nattarbete spelar stor roll för återhämtning. Eftersom många som jobbar kväll eller natt ofta får för lite sömn är det också viktigt att inte bara tänka ”effektivt” kring den lediga tiden. Återhämtning måste i många lägen gå före social samvaro, menar Göran Kecklund.
För det allra flesta är det mest hälsosamma att jobba regelbundna kontorstider. Men det finns också människor som är mer av ”kvällsmänniskor”. För dem är det inte givet att 7-16 eller 8-17 är den bästa arbetstiden. Snarare kan en viss förskjutning av arbetstiden framåt vara det mest hälsosamma.

Några grundläggande råd kring hälsosamma scheman.

  • Undvik komprimering, alltså att lägga många långa arbetspass efter varandra.
  • Undvik arbetspass som är längre än tolv timmar. Är det fysiskt tunga jobb bör passen inte vara längre än åtta timmar.
  • Det är bra med lediga dagar i schemat. Det motverkar risken för sömnbrist.
  • Att börja arbeta innan klockan sju bör undvikas om det går.
  • Arbeta inte för många dagar på rad. Mer än fem dagar på raken är inte bra även om du arbetar dagtid.

Källa: Stressforskningsinstitutet, Stockholm

Lär mer och gå utbildningen med Göran Kecklund: Att schemalägga för hälsa och effektivitet i vård och omsorg >>