Olika typer av kontor har olika utmaningar
Kontorsarbete kan se olika ut beroende på vilken typ av kontor det rör sig om. Cellkontor, eget rum föredras av många eftersom det finns möjlighet att anpassa efter personliga preferenser.
Samtidigt vinner olika typer av kontorslandskap alltmer mark. Sådana lösningar är ofta kostnadseffektiva och de sägs kunna främja samarbete och kommunikation. Risken är dock att de kronor som sparas in genom minskad hyra försvinner genom minskad produktivitet när medarbetarna blir störda oftare. Men kontorslandskap kan se ut på många olika sätt och fungera olika bra beroende på såväl utformning som arbetsplatskultur och vilka arbetsuppgifter som ska utföras.
Det förekommer både kontorslandskap där varje medarbetare har sin egen plats och så kallade flex-kontor där man får vara beredd att byta plats. Ett sätt att försöka få fördelarna från kontorslandskap utan nackdelarna, är att införa så kallade aktivitetsbaserade kontor eller ABW (Activity Based Working). Här är tanken att erbjuda olika miljöer som är anpassade efter olika arbetsuppgifter, t.ex. tysta rum för koncentrationskrävande arbete.
Stillasittande som arbetsmiljörisk
Något som uppmärksammats i senare tidens forskning är att själva stillasittandet som ofta följer av kontorsarbete är en riskfaktor i sig. Stillasittandet ökar risken för t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och diabetes. Det går inte att fullt ut kompensera för att sitta stilla hela dagen på arbetet genom att röra sig på kvällen.
Det förekommer att arbetsgivare får krav från Arbetsmiljöverket att riskbedöma stillasittandet inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet, och införa åtgärder. Åtgärder kan t.ex. vara att se till att medarbetare har både kunskap om vikten av rörelsepauser och möjlighet att ta sådana regelbundet.
Ljud, ljus, ventilation och smitta
I samband med Coronapandemin har risken för smitta i kontorsmiljö diskuterats. Här spelar det in vilken typ av kontor det rör sig om. Har medarbetarna egna kontor och stora gemensamma ytor med låg risk för trängsel är så klart riskerna mindre än om många samsas om små ytor.
En god ventilation har också visat sig påverka smittorisken. Ventilationen är också en arbetsmiljöfaktor som ibland glöms bort. Den kan ha stor betydelse för hur behaglig medarbetarna upplever miljön och hur pigga de känner sig.
Ljussättning är ett annat sådant område. Här finns det såväl ergonomiska aspekter som trivselaspekter att ta hänsyn till. Ljus har stor påverkan på människors upplevelse och tillgång till dagsljus och fönsterutsikt kan vara stressänkande. Samtidigt är det hälsosamt för ögonen att kunna variera mellan att titta nära på skärmen och att låta blicken vandra längre sträckor ut över ett landskap.
När det handlar om en god ljusarbetsmiljö gäller det framför allt att minska störningarna. Människor är olika lättstörda, men de flesta har svårt att låta bli att lyssna på andras prat. Det ligger i den mänskliga naturen att försöka förstå vad det handlar om när man hör någon prata. Samtidigt kan lågfrekventa buller av t.ex. maskiner eller ventilation påverka oss på ett omedvetet plan.
IT-system och digital arbetsmiljö
En egen typ av arbetsmiljörisk utgörs av digitala system som ibland är mycket dåligt anpassade efter användaren. Det kan vara enskilda system som är svårnavigerade och som fungerar dåligt, eller mängden av och kombinationen av system. Till exempel är det mycket kognitivt belastande att manuellt behöva hämta information från ett system och föra över till ett annat som strukturerar informationen på ett annat sätt.
