1. Metallarbete
Du anar att luften inte är normal så fort du går in på en verkstad. Det doftar – ofta bränt, då och då av lösningsmedel, ibland tycks luften helt enkelt mättad av metaller. Här frigörs gaser och partiklar, i mängder. Om utsug och ventilation inte fungerar är det ofta fara å färde.
Svetsrök är en av de mest kända orsakerna till luftvägsbesvär. Vid svetsning i vanligt stål frigörs järnoxid, medan t ex krom och nickelpartiklar finns i röken när det svetsas i rostfritt stål. Då det handlar om svetsning i galvaniserat stål har höga halter zinkoxid uppmätts. Mangan, kiseloxid, kolmonoxid och nitrösa gaser är andra vanliga föroreningar. Ett problem som uppmärksammats på senare år är de olika sorters isocyanater som uppstår vid upphettning av polyuretan.
Även vid svarvning, fräsning, borrning och slipning frigörs små metallpartiklar. Skärvätskor bildar aerosoler(ytterst små droppar) som förutom partiklar kan innehålla bakterier från förorenad vätska.
Åtgärder
God ventilation, samt punktutsug vid bearbetning. Städa lokalerna. Använd andningsskydd när det inte på annat sätt går att undvika exponering för farliga ämnen. Genomför luftmätningar när skadlig exponering för partiklar misstänks.
2. Byggarbete
På ett bygge är ventilationen förstås god, förutom vid inredningsarbeten. Ändå finns här en formlig cocktail av farliga ämnen. Trädamm, cement- och betongdamm, gipsdamm, mögel, svetsrök, lim och färger – riskkällorna är många.
Så fort det sågas, borras, gjuts, bilas och blandas betong kan farliga ämnen frigöras. Byggnadsarbetare löper ökad risk att drabbas av KOL, men även flera andra arbetssjukdomar förekommer till följd av dammet.
Vid rivningsarbeten eskalerar problemen ytterligare. Här tillkommer ofta riskerna vid rivning av asbest, vilka kräver rigorösa säkerhetsåtgärder.
Problemen med trädamm redogör vi för nedan. Betongdamm (kvartsdamm) klassificeras som cancerframkallande om gränsvärdena överskrids. Fibrer från mineralull irriterar, misstänks kunna orsaka kronisk bronkit, samt eventuellt även cancer (forskning pågår).
Åtgärder
Kontinuerlig byggstädning är A och O. Utsug bör installeras där det är möjligt. Koppla även utsug till handhållna verktyg när detta går. När utsug inte kan användas – t ex vid rivning: använd gärna inplastning och undertryck. Andningsskydd bör användas vid arbetsmoment då gränsvärdena kan överskridas.
3. Träindustri
När du slipar, borrar eller sågar i trä uppstår trädamm, alltså stora mängder partiklar som frigjorts från det bearbetade träet. Dammet innehåller ofta en mängd farliga ämnen. Kronisk bronkit, astma och KOL, men även allergier och eksem är vanliga yrkessjukdomar inom branschen. Damm från lövträ ger förhöjd risk för näscancer.
Allt trädamm för med sig risker vid för hög exponering. Det innehåller flera kemiska ämnen, inte minst terpener, samt även mögelsporer. Damm från exotiska träslag, till exempel röd ceder, är ofta särskilt skadligt.
Den som bearbetar limmat, lackat eller överhuvudtaget behandlat trä utsätter sig dessutom bl.a. för formaldehyder och isocyanater.
Åtgärder
Noggrann städning. Utsug som fångar upp dammet vid källan. Även handhållna maskiner bör ha utsug. Använd dock inte tryckluft för att blåsa bort trädammet. Detta sprider bara dammet. Dammsug istället. Andningsskydd behövs vid vissa arbetsuppgifter, t ex vid sanering av en maskin.
4. Kontor
Luftproblemen på ett kontor kan tyckas harmlösa jämfört med hur det ser ut på en del industrier. Och visst är risken för svåra arbetssjukdomar till följd av kemikalier och partiklar mindre. Ändå kan dålig luftkvalitet på kontoret göra människor trötta, orsaka huvudvärk och försämra arbetsprestationen.
Dålig ventilation brukar vara orsaken, ibland i kombination med bristfällig städning. Även fuktskador och mögel kan leda till besvär. Olämplig temperatur är också en riskfaktor.
Fuktskador samt alltför hög luftfuktighet på grund av dålig ventilation kan orsaka tillväxt av mögelsvampar, bakterier och kvalster. Dessa kan i sin tur orsaka allergier, hudproblem och luftvägssjukdomar. Det vi brukar kalla för damm är små partiklar från bl a textilier, papper, hud, polish och mineralull, vilka kan orsaka hud- och luftrörsbesvär. ”Torr luft” beror ofta på för mycket damm i luften, förstås i kombination med låg luftfuktighet.
För hög inomhustemperatur kan orsaka huvudvärk och trötthet. Den gör ofta luften torrare vilket kan påverka luftvägarna. För låga temperaturer kan leda till hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. 20-22 grader anses vara en lagom temperatur, men upplevelsen av vad som är för varmt respektive kallt varierar från individ till individ.
Åtgärder
Se över ventilationen, och kontrollera att luftflödet ligger över miniminivåerna på 7 liter i sekunden per person. Placera luftintagen så att det inte kommer in avgaser eller tobaksrök. Städa varje dag. Kontrollera luftfuktigheten och undersök samt eliminera eventuella fuktskador. Se till att temperaturen håller sig på rekommenderade nivåer.