Kränkande särbehandling och mobbning

Många tecken pekar på att allt fler mobbas på jobbet. Anmälningarna till Försäkringskassan ökar och Arbetsmiljöverkets statistik tyder på att alltfler drabbas av ohälsa till följd av kränkningar på arbetsplatsen.
Med en dålig social arbetsmiljö, där misstron och konkurrensen är utbredd, ökar risken för konflikter. Om chefen dessutom är rädd för att ta i konflikterna, spårar dessa lätt ur.

Med kränkande särbehandling avses handlingar som upplevs som kränkande av den eller de som utsätts för dem och som kan medföra att de som drabbas hamnar utanför gemenskapen. De kan om de pågår länge utvecklas till mobbning.

Detta är mobbning

Mobbning brukar definieras som återkommande negativa handlingar som över en längre tid riktas mot en person. Omkring 9 procent brukar uppge att de mobbats någon gång under ett år. Män och kvinnor utsätts lika ofta, men kvinnor anmäler oftare mobbning. Mobbning är mer vanligt förekommande i branscher där man jobbar med människor som hälso- och sjukvård.

Tecken på kränkningar eller mobbning kan vara: samarbetssvårigheter, jakt på syndabockar, dålig stämning eller tråkig jargong, hög sjukfrånvaro och personalomsättning samt att informella ledare tar plats.

Utred mobbning

Enligt forskningen ska mobbningens orsaker sökas i organisationen snarare än hos enskilda. Mobbningsfall bör utredas av någon som alla parter känner förtroende för. 

Både den utsatta och den anklagade ska få yttra sig och möjligheter till genmälen måste finnas. Utredningen ska ha opartiska utgångspunkter, samt vara tydlig och transparent för alla, ingenting ska sekretessbeläggas. Utredarens mandat att lämna obekväma besked måste också säkerställas.

I policyn ska det betonas vad som gäller allmänt på arbetsplatsen, t ex att medarbetare ska bemöta varandra med respekt. Den kan också innehålla konkreta exempel på vad som inte är OK. Policyn ska förankras bland alla anställda. Arbetsplatsträffar kan vara ett bra forum för att slipa fram en fungerande policy.

Rutiner mot mobbning ska bl.a. klargöra: Vem ska man informera när någon kränks? Det är viktigt att denna person har kunskaper i frågan. Vem pratar man med om den som kränker är någon man är beroende av? Vad händer med det man berättar? Vilken hjälp finns att få för den som är utsatt?

Arbetsmiljöverkets roll

Verket bistår inte parterna och tar inte ställning till skuldfrågan utan ser mobbning som en fråga för parterna på arbetsplatsen, som alltså bör skaffa sig kunskaper och resurser. Det har länge efterlysts någon inrättning som skulle hjälpa parterna, men någon sådan har ännu inte kommit till stånd.

Viktigt för trivsel på jobbet

Att ha goda relationer med arbetskamraterna är viktigast för att vi ska må bra på jobbet. Teambuilding utanför arbetsplatsen är minst betydelsefullt, enligt en ny undersökning. I enkäten har drygt 1 400 anställda fått rangordna vilka faktorer som är viktigast för att de ska trivas på jobbet.

För mer än fyra av tio, eller 42 procent, är det viktigast med goda relationer med kollegorna.
Nästan lika många, 40 procent, tycker att främsta förutsättningen för att trivas på arbetsplatsen är att ha en fungerande balans mellan arbete och privatliv.

Därefter följer att få uppskattning (26 procent) och att ha chefens förtroende (16 procent).
Det kan jämföras med att bara 14 procent anser att uppfyllelse av sina mål är viktigast för att trivas.
Bra arbetskamrater innebär inte att vi nödvändigtvis vill umgås med dem utanför arbetstid. Allra minst populärt för trivseln är nämligen team-aktiviteter utanför arbetsplatsen, som innebär att man måste resa iväg. Det tycker bara fyra procent är mest betydelsefullt för att trivas på jobbet.

Undersökningen är gjord i England av organisationen Samaritans.