Utredning: Ska bli lättare för äldre att få sjukersättning

2021-10-20

Äldre och personer med funktionsnedsättning ska lättare kunna få sjukersättning. Och ersättningen vid rehabilitering ska omfatta fler insatser. Det föreslås i en ny utredning.

 Allt färre personer beviljas sjukersättning. Minskningen kan inte förklaras med demografi eller att människor har bättre hälsa. Detta handlar om regelverkets tillämpning. Det finns idag en stor diskrepans mellan att få ersättning och förmåga att arbeta, säger Samuel Engblom, regeringens särskilda utredare, som presenterade förslagen under ett seminarium arrangerat av Afa Försäkring.

Utredningen, som i slutet av augusti lämnades över till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, har haft i uppdrag att se över regelverket kring sjukersättning och aktivitetsersättning som av regeringen anses som alltför strikta. Regelverket för förebyggande sjukpenning och rehabiliteringsersättning har också setts över.

Nu föreslår utredaren att det ska bli lättare för äldre och funktionsnedsatta att få sjukersättning. För att få sjukersättning måste personen ha en nedsatt arbetsförmåga. Idag bedöms arbetsförmågan utifrån alla jobb, även jobb som kräver anpassningar och lönebidrag. Utredaren föreslår att arbetsförmågan i stället ska bedömas utifrån arbeten som är normalt förekommande och ”tillgängliga.”

– Du ska till exempel inte nekas sjukersättning utifrån att du skulle kunna arbeta på Samhall. Du prövas bara mot arbete på Samhall om det finns tillgängligt för dig, säger Samuel Engblom.

För äldre som har mindre än fem år kvar till dess de fyller 60 föreslår utredaren att dessa endast ska prövas mot arbeten som de har erfarenhet av, samt andra lämpliga arbeten som är tillgängliga, inte mot alla arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

– Med erfarenhet menar vi något som personen arbetat med de senaste 15 åren, förtydligar Samuel Engblom.

Utredaren föreslår också förändringar i den förebyggande sjukpenning som kan användas vid medicinsk behandling och rehabilitering. Denna ska utökas till att även kunna användas för så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och ska kallas preventionsersättning.

– Preventionsersättning är när du ännu inte har fått nedsatt arbetsförmåga och kan, förutom medicinska behandlingar, innebära socialt stödjande insatser, arbetsträning och kompetensutveckling. Dessa insatser ska kliva in innan man har fått en nedsatt arbetsförmåga.

Samuel Engblom förtydligar att preventionsersättning gäller andra situationer än vad som gäller för arbetsgivarens ansvar att anpassa arbetet enligt arbetsmiljölagen. 

Kritik har framkommit från Svenskt Näringsliv för att sjukersättningen skulle bli åldersberoende. Det hänger inte ihop med målsättningen om ett förlängt arbetsliv menar man.

Samuel Engblom anser dock att om vi har ett väl fungerande system för personer som inte kan arbeta längre så ger det större legitimitet för arbetslinjen.

– Alla ska jobba längre men alla kan inte det. Detta förstärker och kompletterar på ett bra sätt den allmänna inriktningen om att alla ska arbeta längre, säger han.

//ELSA FRIZELL, Du&jobbet

HÄR ÄR NÅGRA AV UTREDNINGENS FÖRSLAG

  • Arbetsförmågan ska bedömas utifrån arbeten som är normalt förekommande och ”tillgängliga” inte jobb som kräver anpassningar och lönebidrag.
  • Arbetsförmågan för personer som är 60 ska endast bedömas mot arbeten i yrken som de har erfarenhet av, samt andra lämpliga arbeten som är tillgängliga, inte mot alla arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
  • Personer med sjuk- eller aktivitetsersättning ska få bättre möjlighet att arbeta, studera eller delta i föreningslivet utan att riskera att bli av med sin ersättning. Bland annat ska man kunna få arbeta ideellt tio timmar per vecka.
  • Förmånen ”förebyggande sjukpenning” vid rehabilitering, ska ersättas med en ny förmån kallad ”preventionsersättning”. Denna ersättning ska omfatta fler typer av insatser till exempel arbetsträning och kompetensinsatser.

Här hittar du hela den statliga utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69)”