Det betyder en pensionsålder på i genomsnitt 63,5 i Sverige om man räknar med sju års ytterligare studier. Vi jobbar dessutom allt längre – för tio år sen varade ett arbetsliv i Sverige 38,9 år.

Undersökningen kommer från EU:s statistikorgan Eurostat och visar att européerna i snitt arbetar betydligt kortare än svenskarna, nämligen 35,4 år: för kvinnorna 32,8 år och männen 37,9. Det skiljer alltså mer än fem år mellan könen.

I Sverige är skillnaden mellan män och kvinnor mindre, 2,1 år – vi arbetar alltså betydligt mer jämställt. I botten ligger länder som Italien 30,7, Bulgarien 32,1 och Grekland 32,3. Nästan lika bra som Sverige är Nederländerna på 39,9 år.

Avgörande för långa arbetsliv är både att unga får ett jobb någorlunda snart efter avslutade studier och att människor orkar jobba kvar till pension – något som i hög grad beror på hur arbetsmiljön ser ut.

Pensionsåldern skiftar betydligt i Sverige mellan olika yrken. Flest år förlorar serviceyrken med låga utbildningskrav som maskinrengörare och handpaketerare, minst förlorar specialister inom biologi och ämbetsmän.

Att män och kvinnor delar på hemarbetet påverkar också orken, kvinnor i Sverige lägger fortfarande ner mer tid hemma än män, något som sannolikt är en orsak till kvinnors högre sjuktal.

Sverige ligger också i topp när det gäller andelen människor i arbete. Enligt en annan studie från Eurostat är Sverige bäst inom EU med 74,9 procent sysselsatta i åldrarna 15-64 år. 

Snittet i EU var betydligt lägre, 64,9 procent - 70,1 procent för män , 59,6 procent för kvinnor. Skillnaden beror i hög grad på att fler kvinnor arbetar utanför hemmet i Sverige.

Vi är landet där sysselsättningsgraden skiljer minst mellan könen, ca 4 procentenheter. Däremot är skillnaden stor mellan personer som är födda i Sverige och de som inte är det.