Det är i en rapport från SNS, Studieförbundet för näringsliv och samhälle, som nationalekonomerna Johannes Hagen och Hannes Malmberg lägger fram ett förslag de tror kan bidra till att arbetsgivare blir mer måna om att skapa en hållbar arbetsmiljö.

Förslaget, som inriktar sig på kommun- och landstingssektorn, går i korthet ut på att man uppskattar förväntade sjukkostnader för kommunen eller landstingets anställda utifrån ålder, kön, utbildning och yrke. Forskarna har i detta fall räknat på kostnader för sjukersättning (som tidigare kallades förtidspension) men modellen är också möjlig att använda för andra socialförsäkringar som staten står för, exempelvis sjukpenning.

Om det visar sig att fler anställda än förväntat  från kommunen eller landstinget får sjukersättning måste arbetsgivaren betala in merkostnaden till staten. Om färre från kommunen får sjukersättning får arbetsgivaren i stället tillbaka pengar från staten. Kostnaderna för kommun- och landstingssektorn som helhet skulle alltså inte öka.

– Vi tror att det här blir en konkret drivkraft för arbetsgivare att faktiskt satsa på arbetsmiljö, säger Johannes Hagen, doktor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, vid Högskolan i Jönköping.

Han hoppas också att förslaget ska bidra till att arbetsgivare försöker hitta vägar för att hålla slitna och äldre medarbetare kvar på arbetsplatsen, i stället för att bidra till att lotsa över dem till sjukersättning.

Johannes Hagen är öppen med att förslaget inte är oproblematiskt. En svårighet är att definiera rättvisa urvalsvariabler. En annan risk är att arbetsgivare skulle bli mer försiktiga vid anställningar.

– En risk med ett ökande kostnadsansvar för arbetsgivare är att personer med begynnande hälsoproblem missgynnas vid anställningar, säger Johannes Hagen som dock tror att sådana risker kan undvikas genom att arbetsgivare får undanta vissa personer från räknemodellen, exempelvis äldre som nyligen anställts.

Under senare år har det blivit svårare att få sjukersättning vilket gjort att det blivit vanligare att människor med slitiga jobb och dålig hälsa tar ut inkomstpension tidigt, ofta från att man fyller 61 år. Nu finns en politisk majoritet för att gradvis höja den lägsta åldern man får ta ut pension till 64 år. Det riskerar att förvärra en redan svår situation för många.

– Det finns ett behov av att tänka nytt kring äldres inkomstskydd, annars finns risken att äldre med nedsatt arbetsförmåga hänvisas till försörjningsstöd, säger Hannes Malmberg, postdoktor i nationalekonomi vid Stanford Institute for Economic Policy Research, i ett pressmeddelande.

//OSCAR MAGNUSSON

Här kan du läsa rapporten från SNS.