Detta är en granskning utförd av tidningen Du&jobbet

Hjärtstillestånd, laddade mejl från chefen dagen före julafton, 80- och 90-talister som kollapsar. Arbetsmiljöverkets film ”den sjuka jobbstressen” är en suggestiv berättelse om ett arbetsliv i allt högre tempo.

Filmen var också spjutspetsen i den stora marknadsföringen för en av de mest omtalade reformerna inom arbetsmiljöområdet på många år – de nya föreskrifterna om organisatorisk och social hälsa (OSA-föreskrifterna), som infördes den sista mars förra året.

Debatten innan föreskrifterna kom på plats var delvis hård. Från arbetsgivarsidan menade man att frågor om ohälsa, stress och arbetsbelastning var för komplexa för att rymmas i en föreskrift.
Från fackligt håll var det däremot tummen upp. Tidigare hade det varit svårt att jobba med psykosociala frågor. Nu fanns plötsligt något att hålla sig i, menade flera fackförbund.

Du&jobbet kan nu visa att de nya föreskrifterna används flitigt, både av skyddsombud och av Arbetsmiljöverkets inspektörer. Om en av verkets inspektörer hittar brister i arbetsmiljön under sina inspektioner skickar man efter besöket ett så kallat inspektionsmeddelande, en anmärkning, med krav på vad som ska förbättras.

Sedan föreskrifterna infördes och fram till årsskiftet 2017 skickade verket sammanlagt ut drygt 5 000 sådana inspektionsmeddelanden. I mer än vart tredje fall, 1714 gånger, hänvisade man till de nya föreskrifterna.

Även bland skyddsombuden har reglerna fått genomslag. Tittar man på de dryga 500 6:6a-anmälningar om dålig arbetsmiljö som skyddsombud skickat in till Arbetsmiljöverket under 2016 handlar runt 135 stycken om psykosocial arbetsmiljö, arbetsbelastning eller kränkande särbehandling, dvs drygt var fjärde.

I många anmälningar står det bara angivet ”dålig arbetsmiljö” vilket gör att det faktiska antalet sannolikt är högre.

Inger Bluckert, huvudskyddsombudInger Blückert, huvudskyddsombud för Vision på kommunstyrelsens förvaltning i Örebro kommun, är en av dem som använt sig av de nya reglerna. På kommunens löneenhet har man haft en tuff arbetsbelastning under många år med flera sjukskrivningar som följd.

Under våren 2016 infördes dessutom ett nytt schemaläggningssystem som ytterligare ökade trycket på de cirka 20 anställda. Stressen hade också orsakat slitningar i arbetsgruppen.

– Jag har lutat mig mot den nya föreskriften, den har betytt mycket i detta fall. Jag upplever att det läggs mer fokus på organisationens brister nu, säger Inger Blückert. Hon slog till slut larm till Arbetsmiljöverket och inspektören Helene Sandberg kunde bara instämma i att arbetsmiljön inte var acceptabel.

Och här kom OSA-föreskrifterna väl till pass, anser Helene Sandberg. Hon syftar bland annat på att de slår fast att det ska vara tydligt vilka arbetsuppgifter man ska utföra, och att man vid arbetstoppar ska få hjälp att prioritera. Inget av detta fungerade väl på löneenheten.

– De är ett bra verktyg. Det är tydligare vad som gäller nu, jämfört med tidigare när vi använde oss av arbetsmiljölagen. Det blir enklare både för skyddsombud och arbetsgivare.

Arbetsmiljöverket har nu, genom ett viteskrav på 100 000 kronor, krävt att arbetsmiljön måste förbättras på löneenheten. Enligt Inger Blückert är det också förbättringar på gång. Fyra nya tjänster ska bemannas. Dessutom ska anställda som kommer tillbaka från sjukskrivningar få upplärning i det nya schemasystemet i sin egen takt.

Du&jobbet har talat med flera fackförbund och arbetsgivarorganisationer om de nya reglerna. Den samstämmiga bilden är att OSA-föreskrifterna ökat intresset för frågor som arbetsbelastning och stress betydligt. Många organisationer har också gett ut egna vägledningar och guider till de nya reglerna.

Sten Gellerstedt, utredare på LO, konstaterar att juridiken egentligen inte har ändrats, men att det blivit lättare att ta upp frågor som dåligt ledarskap och för tuff arbetsbelastning.

– Skyddsombuden jag möter säger att det har blivit enklare att diskutera svåra och känsliga frågor, säger han.

Svenskt Näringsliv anser att det varit ett ”stort intresse” för de nya föreskrifterna.

– Det har blivit en ökad medvetenhet om dessa frågor, och det för med sig positiva effekter, säger Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på organisationen.

Innan reglerna infördes var Svenskt Näringsliv väldigt kritiska. Har ni bytt åsikt?

–Man kan ha synpunkter på hur Arbetsmiljöverket agerat och om det verkligen behövdes en föreskrift. Men det har uppenbart lyft frågorna rejält, och arbetsmiljöområdet i stort. Och jag tycker inte att man ska bita sig fast vid gamla synpunkter. Nu har vi föreskrifterna och får tillämpa dem på bästa sätt, säger Anna Bergsten.

Även Gunnar Sundqvist, utredare med inriktning mot arbetsmiljö, på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, menar att arbetsmiljöfrågorna fått ett generellt lyft av OSA-föreskrifterna. Han vill dock även hålla upp ett bromsande finger.

– Vi befinner oss i en prövofas. Än så länge har det inte varit så många överklaganden så vi vet inte vilka krav man kan ställa. Det är ett osäkert rättsläge.

Enligt Arbetsmiljöverket är det främst två delar i de nya föreskrifterna som används mycket. Dels den paragraf som handlar om att arbetsbelastningen inte får vara övermäktig, dels de skrivningar som kräver att arbetsgivaren måste kunna tydliggöra vilka arbetsuppgifter man förväntas göra.

//Du&jobbet, Oscar Magnusson

 

SÅ OFTA HAR ARBETSMILJÖVERKET ANVÄNT OSA-FÖRESKRIFTERNA
Om en arbetsmiljöinspektör upptäcker en brist vid ett arbetsplatsbesök skickar hen ett så kallat inspektionsmeddelande där man meddelar när de upptäckta bristerna senast ska åtgärdas.

Under perioden 1 april – 31 december 2016 skickades 5 009 sådana inspektionsmeddelanden. I drygt 34 procent (1714 fall) av meddelandena hänvisade inspektörerna till de nya reglerna om organisatorisk och social hälsa. Man kan hänvisa till flera föreskrifter i samma inspektionsmeddelande.

DETTA INNEHÅLLER DE NYA REGLERNA
OSA-föreskrifterna infördes den 31 mars 2016 och är en precisering av arbetsmiljölagen. En tydlig skillnad är att det numera finns regleringar kring arbetsbelastning, vilket inte var fallet tidigare. Föreskrifterna säger bl a också att arbetsgivare ska se till att:

  • Chefer och arbetsledare vet hur man förebygger ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling.
  • Arbetsbelastningen inte är så hög att den gör anställda sjuka.
  • Arbetstagarna vet hur de ska prioritera om det inte finns tid att göra alla arbetsuppgifter.
  • Anställda ska också veta vart man ska vända sig för stöd.
  • Påfrestande arbetstider, som skift, nattarbete eller delade turer, inte leder till att de anställda blir sjuka.
  • Anställda ska kunna få stöd efter särskilt psykiskt påfrestande arbetsuppgifter.

Källa: Arbetsmiljöverket.

 

Vill du utbilda dig kring OSA-föreskrifterna?

Läs mer om vår heldagsutbildning: Organisatorisk och social arbetsmiljö i praktiken