Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt.
– Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta har också en högre tendens att söka sig till andra arbetsplatser, säger Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet.

Nu har han studerat hur det blir för övriga på arbetsplatsen, bland annat genom att låta närmare 2 000 ingenjörer och administratörer inom välfärdssektorn svara på en enkät.

Ungefär tre fjärdedelar sade att de med jämna mellanrum är vittne till att en kollega blir otrevligt bemött. Detta kunde leda till att de blev stressade, mindre nöjda med sitt jobb och började se arbetsplatsen som mindre rättvis.

Dessutom började de själva bete sig mer ohövligt mot andra.
– Vi har en tendens att ta efter. Beteendet smittar av sig och kan bli en del av den vardagliga jargongen. Man riskerar att få en kultur där det ses som okej att bemöta varandra så, säger Kristoffer Holm.

När forskarna talar om ohövlighet rör det sig om vardagliga, lågintensiva, negativa beteendet, alltså inte grövre kränkningar. Till skillnad från mobbning behöver handlingarna inte vara systematiskt riktade mot en person.
– Det kan vara att man fäller nedsättande kommentarer, har ett fientligt kroppsspråk, inte lyssnar när någon pratar eller himlar med ögonen. Eller att man inte hejar på någon.

Kristoffer Holm,
Lunds universitet.

Men det behöver inte ligga onda avsikter bakom, påpekar Kristoffer Holm.
– Det kan uppstå i vissa situationer, som när det är stressigt och man har något annat i tankarna. Det är inte alltid man lyckas uttrycka sig optimalt.

I viss mån kan detta vara något man får leva med, men det är ingen anledning till att låta bli att ta upp det på arbetsplatsen, säger Kristoffer Holm.
– Bemötandefrågor är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det går att på ett konstruktivt sätt diskutera hur man bemöter varandra när det är stressigt eller hur man ger feedback. Och det är bäst att göra på systemnivå, i stället för att bara ta någon i örat för något personen sagt eller gjort.

Amerikanska studier har undersökt hur produktiviteten påverkas av ohövlighet. Studierna har visat en negativ effekt på så väl rutinuppgifter som kreativa uppgifter.
– Människor kan också förlora arbetstid när de går och funderar på vad de varit med om. En annan följd kan vara att de inte vill ingå i vissa samarbeten.

I sin avhandling undersökte Kristoffer Holm om det kunde vara något annat än den bevittnade ohövligheten som ledde till att de intervjuade själva blev otrevliga, som stress och låg yrkestillfredställelse. Men något sådant samband fanns inte.

Kristoffer Holm har inte studerat hur distansarbete påverkar graden av ohövlighet, men säger att den tar sig andra former när människor inte ses. Det kan till exempel vara nedlåtande och otrevliga mejl, att inte få svar på sina meddelanden eller att förändringar meddelas via e-post med kort notis.
– Även digitala ohövliga beteenden har visat sig vara associerade med lägre arbetstillfredställelse och mindre engagemang i organisationen, liksom med ökad intention att säga upp sig, enligt internationella studier.

//ANN PATMALNIEKS, Du&jobbet

SÅ VANLIGT ÄR DET ENLIGT TIDIGARE STUDIER:
Tre fjärdedelar har upplevt ohövligt beteenden någon gång det senaste året.
Två tredjedelar säger att de själva betett sig ohövligt någon gång under året.

Läs avhandlingen: ”Workplace Incivility: Investigating bystander behavior, well-being, and coping responses to perceived incivility”