Forskarna vill bl a ta reda på om det är något cheferna efterfrågar för att bli bättre på att prata om psykisk ohälsa med medarbetarna.
– Vi vill undersöka vad de har för kunskaper och om de har tid för frågorna, säger Caroline Olsson, på Institutet för miljömedicin, KI.
Psykisk ohälsa bland unga ökar och är ett stort problem för många, både för de berörda individerna och för de chefer som möter dem.
Frågan är aktuell. En studie från Göteborgs universitet visar att manliga chefer i högre grad än kvinnliga känner sig osäkra ihop med deprimerade medarbetare. De manliga cheferna tycker oftare än sina kvinnliga kollegor att personerna är en börda och att de inte skulle anställa någon de visste hade haft depression.
Både män och kvinnor blir dock lika stressade av situationen.
Caroline Olsson.Det kan vara svårt för chefer att räcka till om de t ex har många underställda, konstaterar Caroline Olsson.
Forskarna kommer att intervjua såväl chefer som unga med dessa erfarenhet av psykisk ohälsa. Studien riktar sig till personer med lättare psykisk ohälsa, som utmattning, depression eller ångest, inte till personer med psykiatriska diagnoser.
– Vi vill höra vad de unga anser om orsakerna till att de blivit sjukskrivna och vilka hinder och möjligheter de ser för att kunna återgå till arbetet. Det är inte alltid de blir tillfrågade.
Det är viktigt med ett genusperspektiv på frågan, anser hon. Det är t ex känt att psykisk ohälsa bland män kan döljas bakom alkoholmissbruk.
– Män talar mer sällan om mående och söker mindre ofta hjälp. Kvinnor är oftare sjukskrivna än män, men det är inte säkert att de mår sämre.
Att bli sjukskriven för psykisk ohälsa redan som ung är en olycklig start på arbetslivet, konstaterar hon.
– Det är viktigt att förhindra att personerna bli långtidssjukskrivna. Vi vet att då minskar möjligheterna betydligt att komma tillbaka i arbete.
Det är alltså angeläget att arbetsplatsen vet hur man kan bidra till att förebygga.
– Vi provintervjuade en chef som betonade vikten av att ha ett öppet klimat där man vågar prata om svårigheter. Hen bedömde själv att de hade ett sådant klimat, men sa: ”Det är ju ändå inte säkert att någon skulle komma till mig.”
Caroline Olsson poängterar också vikten av detta.
– Jag tycker man redan dag ett vid introduktionen av nyanställda ska betona, att här vill vi att problem tas upp, vi pratar med varandra om det är något.
Att vara tydlig med förväntningar och med vad som ingår i arbetsuppgifterna är också betydelsefullt. Den som är osäker på att duga kanske självmant lägger på sig höga krav och mår dåligt av dem.
Vilka är tecknen att vara vaksam på om man ska identifiera medarbetare i riskzonen?
– Det kan handla om att någon drar sig undan, inte går med och fikar, inte deltar i samtal, kanske ringer sig sjuk upprepade gånger men av andra orsaker.
Vad ligger bakom den ökande ohälsan bland unga?
– Det är inte alltid lätt att klara steget från ungdom till vuxen. Skolan är en stressig plats för många och förbereder inte alltid eleverna på vad arbetslivet kräver. Den osäkra arbetsmarknaden med många tillfälliga jobb stressar också. Många unga återfinns inom service och försäljning där kraven på prestationer kan vara höga.
Har du något råd till unga som inte mår bra?
– Känner du att du har problem, börja med att tala med någon du har förtroende för. Det kan vara en kollega eller vän. Resonera om vad svårigheterna kan handla om innan du tar upp frågan med någon du står i beroendeställning till. Pröva dina tankar: Kan det du känner vara något tillfälligt eller behöver du stöd? Att ha en mentor är inte dumt.
Projektet pågår till 2023.
// EVA BERLIN, Du&jobbet
