Föreställ dig denna situation: Du har ett jobb där det räcker att du har en dator och uppkoppling. Du sitter och arbetar på ett kafé och när du ska sätta in sladden är eluttaget trasigt och du får en allvarlig stöt. Om du varit anställd på kaféet hade det inte varit någon tvekan om att chefen på kaféet är ansvarig för arbetsmiljön, och för det söndriga eluttaget. Men hur ska man se på dig som jobbar på platsen, men som är anställd av någon annan?

Och vilket ansvar har din chef, som sitter på ett kontor någon helt annanstans?

Några givna svar finns inte och rättsläget är oklart.

– Det har dykt upp flera företeelser som inte fanns när arbetsmiljölagen kom till, och som är jättesvåra att klämma in i lagen, säger Kurt Eriksson, tidigare chefsjurist på Medlingsinstitutet.

För regeringens räkning har han under ett års tid granskat hur nya arbetsformer fungerar tillsammans med våra arbetsmiljöregler. Det handlar exempelvis som så kallade egenanställningar, arbete mot digitala plattformar eller, som i exemplet ovan, mobilt IT-baserat arbete. Resultatet är SOU-utredningen ”Ett arbetsliv i förändring” som presenterades i våras.

Arbetsmiljölagen utgår från att det är arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön. Men vem är egentligen arbetsgivare om man kör taxi för den digitala plattformen über? Här är villkoren för dem som vill köra för über styrda av plattformen. Innebär det att plattformen också är arbetsgivare?

Så vad händer om man krockar, eller blir rånad, i sin bil om man kör för über?

– Det är svårt att veta i förväg: och det är inte bara obehagligt för den som utför jobbet. Det gäller även plattformen som plötsligt kan visa sig vara arbetsgivare och åka dit för arbetsmiljöbrott.

Kurt Eriksson har inte haft i uppdrag att komma med förslag, utan att beskriva dagens situation. Men han konstaterar att den viktigaste frågan att lösa gäller vem som har arbetsmiljöansvaret för arbeten där det inte är tydligt vem som arbetsgivare. Det kan handla om digitala plattformar eller IT-baserat arbete, men också om inlånad personal.

– Här skulle man nog behöva tänka utanför boxen. I stället för att bara fokusera på vem som är arbetsgivare och arbetstagare skulle man se vem som i praktiken har möjlighet att styra och påverka arbetsmiljön, säger Kurt Eriksson.

Utöver de nya formerna för arbete har Kurt Eriksson också identifierat två större utmaningar för arbetsmiljöarbetet de kommande åren. Det ena trenden är välkänd och diskuteras flitigt. Det handlar om att fler sjukskrivningar, framförallt bland kvinnor, är kopplade till stress och psykosociala faktorer på arbetsplatserna.

Den andra trenden handlar om att de flesta nya jobben finns bland små och mindre företag som inte vare sig har resurser eller tillräcklig kunskap för ett bra arbetsmiljöarbete. Här behöver staten, i form av Arbetsmiljöverket, göra mer framöver, tror Kurt Eriksson.

– Det var lättare när storföretagen dominerade. Jag tror att många små arbetsgivare behöver stöd här.

//Arbetsmiljöforums tidning Du&jobbet, OSCAR MAGNUSSON

Hela utredningen ”Ett arbetsliv i förändring” kan läsas här (pdf).

Fakta – nya arbetsformer:
Egenanställning: Du har egna kunder och uppdrag men fakturering och inbetalning av skatter och avgifter görs av egenanställningsföretaget.
Digital plattform: Innebär att den som vill ha en tjänst utförd kan hitta någon som kan utföra den på ett digitalt forum. I sin enklaste form är det som en marknadsplats.