Det rörigaste inom skyddsombudsrätten är valet av skyddsombud. Det konstaterar Maria Steinberg, jur dr i arbetsmiljörätt, som utbildat många ombud genom åren. Var tydlig! uppmanar hon. Är det inte ordning och reda kan du förlora ditt rättsliga skydd.
– Jag brukar ägna en timme bara åt det under mina utbildningar, säger hon.
Samma bild har Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöspecialist på fackförbundet Unionen.
– De flesta blivande ombud känner till sina befogenheter. Men steget innan är det mer frågetecken kring. Det är viktigt med formalia i valet av ombud, betonar hon.
Skydds- eller arbetsmiljöombudet utses av den fackliga organisation som har kollektivavtal på arbetsplatsen. Finns det en fackklubb på företaget är det normalt klubben som gör det, annars fackets avdelning. Facket utser skyddsombudet/arbetsmiljöombudet på ett möte, det protokollförs, skyddsområdet preciseras, dvs var ombudet ska verka, och protokollet lämnas till arbetsgivaren. Skyddsombudet väljs för tre år.
– Orsaken till att facket utser skyddsombudet är att valet ska gå rätt till så att ombudet representerar löntagarna. Facket skyddar ombudet mot trakasserier så att denne tryggt ska kunna påpeka brister i arbetsmiljön, säger Sten Gellerstedt, utredare på LO.
Om ett fack har kollektivavtal och medlemmar på arbetsplatsen, men ingen av dem ställer upp kan de anställda själva välja ett skyddsombud.
– Facket rekommenderas då att skriftligen avsäga sig möjligheten att utse skyddsombud så att det inte blir några misstag, säger Sten Gellerstedt.
Saknas det kollektivavtal väljs skyddsombudet också av de anställda. Men det finns ingen rätt för oorganiserade att utse ett eget skyddsombud vid sidan om ett ombud som valts av den fackliga organisationen, betonar Sten Gellerstedt. Även här ska arbetsgivaren underrättas om valet.
Dilemmat när det saknas kollektivavtal och en icke fackligt ansluten väljs, är vad som händer vid en tvist. Då hamnar den oorganiserade i ett underläge.
– Ett arbetsmiljöombud som är oorganiserat får ingen uppbackning av facket om det behövs och heller ingen utbildning i fackföreningens regi, säger Martine Syrjänen Stålberg Ett skyddsombud som inte utses av fackföreningen omfattas nämligen inte av förtroendemannalagen och kan inte få hjälp av facket.
– Alternativen är att ombudet får gå med i facket eller ligga lågt och inte ställa så hårda krav att det riskerar bli konflikt, säger Maria Steinberg.
Rätten att utse skyddsombud kan dock aldrig gå över till arbetsgivaren.
– Det händer att arbetsgivare ändå gör det, av okunskap eller i trots mot lagen. Vid okunskap är tanken ofta god och fack och arbetsgivare finner då en bra lösning. När arbetsgivare medvetet utser skyddsombud uppstår förvirring, säger Sten Gellerstedt.
Hur fungerar det då på en arbetsplats där det finns flera fack med kollektivavtal? Antingen kan facken tillsätta varsitt skyddsombud eller så kan de komma överens om att ha ett gemensamt.
– Det avgör de lokala facken utifrån vad som är praktiskt. De olika fackföreningarna behöver inte godkänna varandras val, men de bör skriftligen komma överens om hur skyddsområdet fördelas. Arbetsledare och chefer rekommenderas att ha ett eget skyddsombud, säger Sten Gellerstedt.
Nästan alla skyddsombud är utsedda av facket, betonar Maria Steinberg, men ibland blir det konkurrens mellan de fackliga organisationerna.
– Det är viktigt att sådant regleras och att man kommer överens om vad som gäller. Facken ska skriva ner sina överenskommelser mellan sig, säger Maria Steinberg.
Otydlighet kan också uppstå kring vad som är skyddsområdet, det som definierar var skyddsombudet får verka. Ett arbetsställe kan delas in i skyddsområden, det kan vara geografiskt eller indelat per yrkesgrupp och omfatta dess kollektivavtalsområde på arbetsplatsen. Idag har många företag flera arbetsställen. Därför måste de fackliga organisationerna noga ange skyddsområdet och förankra det hos arbetsgivaren.
Slarvar man med det kan det gå illa. Det visar en dom i Arbetsdomstolen, (AD 90/12). Domen gäller en snickare som arbetade på två olika byggen i Stockholm. Han blev utsedd till skyddsombud på det ena stället och uppfattade att han var skyddsombud på bägge byggena. Så uppfattade arbetsgivaren inte det och inte heller Arbetsdomstolen. Att skyddsombudet var utsedd till skyddsombud på ett bygge betydde inte, enligt AD, att han automatiskt var skyddsombud på företagets andra byggen. En olycklig dom, menar Jörgen Eriksson, arbetsmiljöombudsman på Byggnads.
– Av hävd har skyddsombuden kunnat företräda olika byggarbetsplatser. Domen skulle ha lett till en massa onödig byråkrati, där vi skulle behöva redovisa ombud för varje enskilt bygge. Nu har vi skrivit separata avtal med de rikstäckande byggföretagen, för att slippa detta och kunna fortsätta som tidigare, där ett anmält skyddsombud kan agera på alla arbetsplatser, säger han.
Det är väldigt viktigt att man bestämmer vad som är ett skyddsområde, betonar Maria Steinberg.
– I det aktuella fallet hade man gjort på samma sätt i många år. Det var en tradition. Men sedan satte arbetsgivaren ner foten och då blev det problem och konflikt. Facken måste se till att komma överens med arbetsgivaren om vad som är skyddsområdet. Återigen – det handlar om samverkan och att vara tydlig, säger Maria Steinberg.
Martine Syrjänen Stålberg betonar att facken måste samordna sina insatser på arbetsplatser där det finns flera förbund med kollektivavtal.
– Det fungerar redan, men det är viktigt att komma överens och känna till var gränserna mellan skyddsområden går, säger hon. Skyddsombudet företräder alla inom sitt skyddsområde, även oorganiserade, tillfälligt anställda och inhyrd personal.
– Om ett lokalt skyddsombud ska verka för inhyrda bör dock berörda fackförbund ha en överenskommelse om detta. Beställaren och bemanningsföretaget rekommenderas också att komma överens om att det lokala skyddsombudet ges tid att stötta bemanningsföretagets arbetstagare, exempelvis vid utredning av olycksfall. Underleverantörer bör ha egna skyddsombud, likaså bemanningsföretag, säger Sten Gellerstedt.
Arbetslivets förändringar ställer krav på facken om bättre samordning mellan organisationerna. Inom byggbranschen samarbetar Byggnads, Målarna och Elektrikerna sedan mycket länge. SEKO och Ledarna ingår också i det samarbetet när det behövs.
Ett allvarligt problem för skyddsombuden, enligt LO, är att det förekommer att arbetsgivare trakasserar dem och vägrar att samverka. Störst verkar problemet vara inom transportsektorn. I en undersökning gjord av LO svarar så många som 17 procent av Transportarbetareförbundets skyddsombud att de känner sig motarbetade av sin arbetsgivare. För 20 år sedan var det bara fråga om några procent som kände sig motarbetade.
De osäkra anställningarna på arbetsmarknaden kan också få betydelse för skyddsombuden. – Ju otryggare anställning, desto mindre chans att någon tar på sig uppdraget. Man drar sig för att ställa krav för att man vill vara lojal mot arbetsgivaren och inte bli en visselblåsare, säger Martine Syrjänen Stålberg.
//Hans Lundgren
Läs mer: duochjobbet.se/skyddsombud
