Fysisk aktivitet och bra kondition gynnar kognitiva förmågor och psykisk hälsa visar forskning. Men vilken typ av rörelse hjälper, hur länge ska den pågå och hur kan ett stöd från arbetsgivaren, skolledningen eller vårdgivaren se ut?
Det är frågor som forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH söker svar på i ett åttaårigt projekt som nyligen fick 120 miljoner i stöd från bland annat KK-stiftelsen och tolv företag, som också medverkar i forskningen.
– Det är lätt att utgå från en förenklad bild och göra rekommendationer utifrån det. Men det finns kunskapsluckor. Även om vi vet att fysisk aktivitet är bra så vet vi för lite om doserna, vilken träning som passar vem och när i livet, säger Maria Ekblom docent och projektledare på GIH.
I ett tidigare fyraårigt projekt som forskarna på GIH genomfört bland kontorsarbetare konstaterades att det fanns ett samband mellan bättre kondition och vissa tankemässiga förmågor som blev stärkta. Och det visade sig att det inte var lika farligt att sitta still mycket om du även tränade.
Samtidigt hjälpte det att bryta av stillasittandet. Forskarna undersökte vad som hände när medarbetarna fick röra sig tre minuter varje halvtimme. De fick då göra knäböjningar vid skrivbordet, gå en rask promenad eller något annat där de använde stora muskelgrupper.
– Detta var positivt för hjärnbarkens plasticitet, det vill säga dess förmåga att förändra styrkan i kopplingen mellan nervceller som aktiverats tillsammans, den biologiska grunden till lärande. Dessutom fick deltagarna ett aningens bättre humör. En rörelsepaus visade sig också bättre för hjärnans kapacitet än en social pratpaus, säger Maria Ekblom.
Nu ska forskarna gå vidare och undersöka hur arbetsgivaren kan stötta medarbetare som har ett arbete där de rör sig lågintensivt en stor del av dagen.
– Kontorsarbetare som suttit stilla orkar till stor del träna när de kommer hem medan de som har rört sig en hel dag, inte orkar med att träna efter jobbet. Detta att man aldrig är aktiv på en högintensiv nivå kan leda till att konditionen avtar. Vi vill undersöka på vilket sätt arbetsgivare kan stötta, säger Maria Ekblom.
Hon tillägger att man förmodligen skulle se bra hälsoeffekter om de anställda skulle kunna träna i större utsträckning på arbetstid men också om de fick vila från den lågintensiva fysiska aktiviteten på jobbet för att på så sätt ha bättre förutsättningar för att orka träna efter jobbet.
I ett annat delprojekt ska de undersöka hur fysisk aktivitet kan hjälpa människor som är sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa.
– Det finns mycket hajpsnack om att fysisk aktivitet skulle vara så bra men om man inte orkar resa sig upp på morgonen känns det magstarkt att föreslå träning. Det behövs mer kunskap om både biologiska och psykologiska svar på träning i olika faser av rehabiliteringen. Här saknas kunskap idag och en osäkerhet hos behandlande psykologer och läkare vilket leder till försiktighet, säger hon.
Samtidigt kan vi inte veta om fysisk aktivitet faktisk skulle påskynda återhämtningen påpekar Maria Ekblom och exemplifierar med utvecklingen vid behandling av benbrott.
–Förr fick man ligga i sträckbänk men idag vet vi att träning tidigt ger bäst effekt.
Projektet berör flera olika verksamheter som behöver mer kunskap om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnhälsan och hur man utifrån sina förutsättningar kan stödja. Forskarnas förhoppning är att projektets resultat ska göra det enklare för exempelvis arbetsgivare att stödja medarbetaren till fysisk aktivitet.
På sikt hoppas forskarna också att projektet ska leda till vetenskapligt underbyggda, rekommendationer och föreskrifter om fysisk aktivitet och stillasittande under arbetsdagen liknande de som gäller för ljus, ljud och buller.
– Det skulle kunna innebära maxtider för hur länge man får sitta still utan rörelsepauser. Det kommer kräva mer forskningsresultat och att de som utformar arbetsmiljölagstiftningen också kommer med i diskussionen.
//ELSA FRIZELL, Du&jobbet
OM PROJEKTET
KK-stiftelsen, GIH och tolv företag satsar tillsammans drygt 120 miljoner på forskning om fysisk aktivitet och friska hjärnfunktioner.
Även ideella organisationer medverkar i forskningsprofilen som heter Center of Excellence in Physical Activity, Healthy Brain Functions and Sustainability, E-PABS.
Läs mer om projektet här
