Ta paus!

2019-04-12

Pausen i jobbet är viktig. Men blir den av? – Mitt intryck är att många anser att de inte hinner. Och andra vill hellre jobba på för att kunna gå tidigare från jobbet. Det säger professor Göran Kecklund, Stressforskningsinstitutet i Stockholm.

Själv är jag dålig på att ta paus regelbundet. Jag blir lätt uppslukad av uppgiften när jag väl kommit igång. Dessutom gillar jag inte kaffe. Det är inga goda skäl, inser jag efter att ha talat med Göran Kecklund. Det finns åtminstone fem skäl till varför avbrott i jobbet är viktiga för oss:

  • Sittande är det nya rökning. – Kroppen behöver rörelse. En stillasittande livsstil leder till en rad problem. Även om du gymmar vid ett par tillfällen i veckan undanröjer det inte de negativa följderna av att vara mycket stilla.
  • Social samvaro och idéutbyte gynnas. – Gå till kaffeautomaten och prata lite med kollegorna! Det är bra för stämningen att lära känna varandra lite bättre, och för utbytet av idéer.
  • Hjärnan orkar inte vara på helspänn timme efter timme. – Vi kan kanske vara helt alerta och smarta en halvtimme i sträck. Hjärnan behöver variation.
  • Färre risker. Långa pass utan avbrott kan påverka din uppmärksamhet negativt – något som kan leda till faror för både dig själv och andra.
  • Återhämtningen gynnas. – Avbrott är viktigt för att förebygga stress och bidrar till en hållbar arbetsplats.

HUR STÅR DET DÅ TILL med paustagandet? Arbetsmiljöverket saknar uppgifter om saken och det pågår lite forskning. – När jag började för 30 år sedan var det ingen som tyckte att man behövde forska om raster och pauser. Det ansågs inte finnas några problem. Det stämmer nog, tempot var lite lägre liksom arbetsbördan.

Idag däremot när organisationer slimmas har det blivit en fråga värd att uppmärksamma, anser Göran Kecklund. När man får ta paus, hur länge eller ofta är inte reglerat i lagen, men lämpligt och brukligt är att kunna ta några minuter varje timme, säger han.

MED RAST MENAS ett schemalagt tillfälle, då man även får lämna arbetsplatsen. Det handlar framför allt om lunchrasten. – I samband med bl a nattjobb är det vanligt att matrasten är bortförhandlad till förmån för måltidsuppehåll, dvs man äter när arbetsförhållandena så medger. Det här är ofta något som de anställda önskar, eftersom det innebär kortare tid på jobbet.

En del tjänstemän sitter t ex och äter matlådan vid datorn för att kunna gå tidigare. Tendensen att vilja jobba på och pressa ihop arbetsdagen underlättar livspusslet, men kan vara problematiskt för hälsan, påpekar han. – Det är ingen positiv utveckling. Trötthet är största problemet i rapporten Arbetsorsakade besvär. Ett skäl är för hög belastning, något som ger stress, som kan förvärras om man inte tar ordentlig rast eller paus.

För den som jobbar deltid 80 procent kan arbetsdagarna bli intensiva, ibland har man ändå kvar en arbetsbörda som om man jobbade full tid. Då är det extra viktigt med avbrott, påpekar han. Göran Kecklunds bedömning är att få arbetsgivare aktivt hindrar anställda att ta paus. – Egentligen borde de kanske tvinga de anställda att göra det, med tanke på att arbetslivet ska vara hållbart och ohälsa förebyggas. Åtminstone borde de aktivt påminna om hur viktigt det är.

VAD SKA MAN GÖRA på rasten? Den som är upptagen av något intressant kan kanske tycka att det är mer stimulerande att jobba på. – Här tycker jag att arbetsgivaren har ett ansvar att skapa en miljö där det bli kul att ta paus. Vissa dataspelsföretag ligger långt framme; man kanske kan spela pingis en stund, det finns gott kaffe, fruktkorgar.

Man ska vara medveten om att det finns arbetsplatser där inte ens kaffet är gratis, tillägger han. – Måste man hala upp sitt kreditkort och betala några kronor är det inget som uppmuntrar. Kanske tar man då med egen termos istället och sitter vid skrivbordet.

Hur vanligt är det att anställda tar för mycket pauser? – Få har forskat om saken. Men i vårt effektiva arbetsliv tror jag utrymmet för detta är litet. I offentliga sektorn brukar man ibland tala om behovet av effektiviseringar. Det kan vara möjligt i teorin, men fungerar inte alltid i praktiken. Dels för att arbetsuppgifterna ofta till sin karaktär är oförutsägbara.

Dels för att även vi människor är det, fortsätter Göran Kecklund. – Vissa dagar kanske vi går till jobbet lite småsjuka, eller har sovit dåligt. Det behöver finnas lite luft i arbetsdagen, annars uppstår problemen med att hinna gå ifrån en stund.

ÄR DET ETT PROBLEM för arbetsplatserna ifall anställda emellanåt kollar sin privata mejl och mejlar och ringer privat på arbetstid? – Jag ser inga problem med ett utbyte där man kan göra lite privatsaker på arbetstid och vissa mindre arbetsuppgifter på fritiden, som att kolla mejl eller svara i telefonen. Det är aspekter på ett flexibelt arbetsliv som jag tror många uppskattar. Den arbetsgivare som vill förbjuda alla privata aktiviteter på arbetstid måste ju då vara konsekvent och aldrig höra av sig efter jobbet.

Vad ska den göra som inte hinner ta paus? – Prata med chefen som en början. Chefen bör då omfördela arbetsuppgifter så att detta blir möjligt. Ta också eget ansvar. I dagens arbetsliv kommer ingen arbetsledare och säger: ”Nu är det dags för rast!” Se till att du gör det på eget initiativ. Planera själv in pauser i arbetsdagen och var benhård, ta dem istället för att skynda iväg på möten, råder han. Sätt på mobilen så att den larmar om du har svårt att komma ihåg. På jobb med hård press bör arbetsledningen aktivt planera in pauser och raster för anställda och se till att det finns möjlighet att ta dem.

Kan det vara svårare i ett öppet kontor, när alla kan se att du går ifrån? – Det ligget något i detta, det kan utvecklas en kultur där alla jobbar på. Det är en sak för ledningen att förmedla: ”Vi tycker återhämtning är viktigt, vi vill ha ett hållbart arbetsliv.” En återhämtningspolicy kan vara en god idé – där kan frågan om raster och pauser komma upp. – Man kunde också önska att Arbetsmiljöverket fick mer resurser och kunde arbeta förebyggande på det här området.

Eva Berlin

 Den arbetsgivare som vill förbjuda alla privata aktiviteter på arbetstid måste ju då vara konsekvent och aldrig höra av sig efter jobbet.” 
GÖRAN KECKLUND,
STRESSFORSKNINGSINSTITUTET

TID OCH PLATS KRÄVS FÖR RASTEN
Rastråd från forskaren Helge Hvid vid Roskildeuniversitetet:

  • Skaffa ett bra rum för rasten.
  • Ha banérförare för rasten som påminner om hur viktig den är.
  • Anpassa pausen till gruppen: lugn och ro, snack eller motion?
  • Hitta den rätta rytmen: pauser på bestämda klockslag – eller vid övergång från en uppgift till en annan?
  • Skärma av störningar.

KÄLLA: arbejdsmiljoweb.dk
www.suntarbetsliv.se

GÖR NÅGOT ROLIGT TIDIGT!

  • Innehållet i pausen är inte så avgörande, så länge man gör någonting som man tycker om.
  • Det är viktigt att ha rast tidigt på dagen, innan man har bränt av allt krut. Detta för att få mer energi i slutet på dagen. Detta är två slutsatser som forskarna Emily Hunter och Cindy Wu drog efter att ha följt 95 anställda och deras nära tusen pauser. (Se även sid 45.)

KÄLLA: arbejdsmiljoviden.dk