En läkare halkar på väg till äldreboendet, en sjuksköterska sticker sig på en kanyl och en undersköterska skadar sig när en boende tappar balansen. Det är några exempel på arbetsolycksfall inom vården.

Fallolyckor är den allra vanligaste orsaken. Men även hot och våld samt olyckor där en annan person är inblandad är vanliga. Det visar en ny rapport från AFA Försäkring. 

Läkare, sjuksköterskor och barnmorskor har lägre risk för allvarliga arbetsolycksfall än genomsnittet på arbetsmarknaden. Undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter har däremot högre risk.

Kvinnor som jobbar som undersköterskor drabbas oftare än män i samma yrke, något som enligt analytikern och statistikern Elin Henriksson kan förklaras med ålderssammansättningen.
– Det finns en större andel äldre bland kvinnorna i gruppen och risken att råka ut för en arbetsplatsolycka ökar med åldern.

För män är hot och våld den vanligaste orsaken. Mer än en fjärdedel av deras allvarliga arbetsolycksfall beror på det.

När det gäller långvarig sjukfrånvaro, det vill säga mer än 90 dagars frånvaro, dominerar psykiska diagnoser. Oftast rör det sig om reaktioner på långvarig stress, följt av depression och ångesttillstånd. Kvinnor har mer än tre gånger högre risk än män inom samma yrke.

Andreas Ek, analytiker och statistiker på AFA Försäkring, säger att de inte har studerat varför det är så stor skillnad mellan könen.
– Men en hypotes är livspusslet och kvinnors dubbelarbete. Sjukskrivningarna på grund av stress är vanligast mitt i livet, i åldern 36-45 år, vilket indikerar att det hänger samman.

Läkare har lägst risk för långvarig sjukfrånvaro. Men när de drabbas blir det förhållandevis långa sjukskrivningar. Det kan bero på att det har en hög andel psykiska diagnoser och dessa leder i genomsnitt till längre sjukskrivningar än andra diagnoser.

Led- och ryggsjukdomar är näst vanligaste anledningen till långvarig sjukfrånvaro för vårdyrken.  

AFA Försäkring har valt att studera vårdyrkena på grund av att det är stora grupper med viktiga funktioner i samhället. Siffrorna gäller för perioden 2015-2019 och säger alltså inte något om i vilken mån covid-19-pandemin har påverkat olycksfall och lång sjukfrånvaro.

En arbetsskada räknas som allvarlig när den leder till mer än 30 dagars sjukskrivning eller invaliditet. Långa sjukfall är de som har pågått minst tre månader eller har lett till att personen fått sjuk- eller aktivitetsersättning.

I den studerade gruppen sjuksköterskor och barnmorskor ingår även biomedicinska analytiker.

//ANN PATMALNIEKS, Du&jobbet

Läs rapporten ”Allvarliga arbetsskador och sjukfrånvaro i vårdyrken här.

Kurstips: Förstärk ert systematiska arbetsmiljöarbete