Årligen får Diskrimineringsombudsmannen, DO, in mellan 150 och 200 anmälningar från personer som anser sig ha blivit diskriminerade på grund av ålder. Ofta handlar det om att man upplever sig bortsållad när man sökt jobb. Men en hel del anmälningar handlar också om anställda som menar att de blivit diskriminerade när de inte får arbeta vidare efter sin 67-årsdag.

Agneta Broberg ger dem rätt.

– Det här är diskriminering, det är inget som jag bara tycker. Diskrimineringslagen bygger på att man har rätt till en individuell prövning. Men det har blivit en tillåten form av diskriminering genom ett undantag i lagen, säger Agneta Broberg.

När det gäller 67-årsregeln har lagstiftarna ansett att det finns tillräckligt starka skäl för att göra undantag från diskrimineringsförbudet. Ett av argumenten som regeringen har hänvisat till är att en fastställd ålder skulle möjliggöra ett mer värdigt sätt att avsluta ett långt yrkesliv, än att behöva peka på sämre prestationer.

Agneta Broberg underkänner det argumentet. Hennes erfarenhet är att det kan upplevas som minst lika kränkande att bli av med sitt arbete enbart för att man fyller år. Och det finns väl utvecklade rutiner för hur man avslutar en anställning för en person som inte klarar av att prestera fullgott, menar hon.

– Den här regeln kom till i en annan tid, när många fler slet ut sig med tunga industrijobb. Vi är friskare och lever längre i dag. Och det är en stor grupp som vill och kan arbeta efter 67-årsdagen, säger Agneta Broberg.

Ytterligare ett skäl till att 67-årsregeln kom till är att äldre inte ska blockera yngres möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Även det argumentet underkänns av Agneta Broberg.

– Det bygger på en föråldrad syn om att arbetsmarknaden är statisk. Det finns flera studier som visar att arbetsmarknaden för yngre inte påverkas av detta.

Hon påpekar också att många arbetsgivare avslutar anställningar av 67-åringar för ”säkerhets skull” och nämner domstolsväsendet och SVT som två sådana exempel. Anledningen är att ett visst anställningsskydd åter infaller om anställningen inte avslutas då.

Även arbetsrättsexperten Tommy Iseskog har debatterat frågan om 67-årsregeln. I en artikel i Svenska Dagbladet sommaren 2017 menade han att vi riskerar många ovärdiga tvister om vad en fullgod arbetsprestation är om vi tar bort 67-årsregeln utan att ersätta den med något annat.

Han menar att åldersgränsen bör höjas till 69 år och att den 69-åring som sägs upp har rätt till den uppsägningstid som gäller enligt lag eller kollektivavtal.

Under de senaste åren har alltfler personer som fyllt 65 år valt att arbeta vidare i någon form. 2015 hade mer än var tredje 67-åring någon form av löneinkomst, i snitt 79 000 kronor.

//Arbetsmiljöforums tidning Du&jobbet, OSCAR MAGNUSSON