Säkra jobb kan motverka sextrakasserier

2018-02-01

Det finns två arbetslivstrender som ger grogrund för det som omtalas i #Metoo: det ena är osäkra jobb, det andra är rekommendationen att nätverka för framgång.

Osäkra jobb har blivit vanligare och handlar kort om att individer tar smällen för ryckigheten i ekonomin, istället för att företag och kommuner gör det. Samtidigt vill nästan alla ha ett fast jobb för att kunna planera sina liv, få lån etc. Det är alltså viktigt att få in en fot, få bra meriter, få vara kvar och vara med. Då kan anklagelser om sextrakasserier eller att agera visselblåsare vara riskfyllt. Vem vill få rykte som besvärlig?

Nätverkandet, dvs att systematiskt odla inflytelserika kontakter och vara på ”rätt” platser för att få jobb, befordran, anslag eller uppdrag är påbjudet på alla nivåer, från trygghetsråd till arbetsförmedling och högskola. Nätverkande innebär att placera sig i viktiga personers positiva tankar. Det har baksidan att formella meriter, transparens och lika chanser oavsett klass, kön eller etnicitet väger lättare. Och att priset för att störa den goda stämningen kan bli högt. Dra lärdom av kretsandet kring Svenska Akademien.

Naturligtvis handlar sextrakasserier i hög grad om dåligt ledarskap och usel arbetsmiljö. När det gäller mobbning brukar man säga att det inte förekommer i en god arbetsmiljö. Vägen dit är den lite vardagsgrå via det systematiska arbetsmiljöarbete alla företag enligt lag ska bedriva: dvs identifiera risker, göra något åt dem, följa upp i en årlig rundgång. Samma sak gäller sextrakasserier. Diskrimineringslagen ställer här även krav på aktiva åtgärder för att motverka. Lagen är glasklar: arbetsgivaren bär ansvaret.

//Arbetsmiljöforums tidning Du&jobbet, EVA BERLIN