Så ser arbetsgivarens ansvar ut vid sjukdom

2020-02-04

Vad är viktigast på små företag när det gäller rehabilitering? – Att ta tag i rehabiliteringen och inte vänta på att Försäkringskassan ska höra av sig, svarar Anna Sporrong, rehabexpert, med lång erfarenhet av området.

Arbetsplatser har ett eget ansvar för sina anställdas rehabilitering, konstaterar Anna Sporrong. Det behöver inte vara så krångligt som vissa befarar.

– Börja med att prata med din sjukskrivna anställde. Fråga vad ni kan göra på jobbet, förmedla att ni saknar personen, gör upp om när ni ska höras nästa gång. Håll dialogen levande, då kommer ni långt!

Arbetsgivares ansvar handlar om att undersöka möjligheten till anpassning av: arbetsplatsen, tekniska hjälpmedel, lokaler, arbetsuppgifter – och arbetsmetoder och arbetstider.
Arbetsgivaren ska se till att det finns en organiserad rehabiliteringsverksamhet på arbetsplatsen, enligt arbetsmiljölagen. Se föreskriften AFS 1994:1.
När det gäller arbetsuppgifterna kan arbetsgivare tillfälligt förväntas erbjuda något annat att göra som ett led i återgång till det vanliga arbetet.

Arbetsgivaren är dock inte skyldig att utvidga sin verksamhet eller skapa nya arbetsuppgifter.
Arbetsgivaren ska bekosta rehabiliterande åtgärder som vidtas i den egna verksamheten. Medicinsk eller social rehabilitering finns det ingen skyldighet att finansiera.
Det är dock inte helt klart hur omfattande arbetsgivarens åtgärdsansvar är eller hur stora summor arbetsgivaren är skyldig att stå för.

Sedan 1 juli förra året måste arbetsgivaren göra upp en plan med åtgärder för den som varit sjukskriven minst 30 dagar och väntas fortsätta vara det minst lika länge till.

– När sjukskrivningen börjar vet man inte alltid hur länge den ska pågå. Tror man att den kommer att dra ut på tiden kan det vara bra att börja med planen redan när det gått två veckor, säger Anna Sporrong.

I planen ska det bl a framgå vilka konkreta åtgärder som ska göras för att den sjukskrivna ska kunna börja jobba igen, t ex få resor till och från arbetsplatsen betalda, successiv upptrappning av arbetstiden, etc. Här ska också behovet av kontakt med andra aktörer som företagshälsovården framgå.

– Jag vill uppmana arbetsgivaren att utnyttja företagshälsovårdens konsultativa kompetens och inte vänta för länge med den saken, säger Anna Sporrong.

En blankett går att ladda ner på Försäkringskassans hemsida kallad Arbetsgivarens plan för återgång i arbete. Försäkringskassan kan kalla till ett avstämningsmöte för att bedöma den anställdes medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering.
Omfattningen av arbetsgivarens ansvar framgår även av 30 kap. 6 § socialförsäkringsbalken (2010:110 SFB), av Arbetsdomstolens praxis, och går indirekt att utläsa av reglerna om saklig grund för uppsägning i lagen om anställningsskydd.

Anna Sporrong pekar på två nyheter inom rehabilitering framöver: ett lagförslag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården för sjukskrivna från den 1 februari 2020 och utredningen
En trygg sjukförsäkring med människan i centrum med slutbetänkande senast den 31 januari 2020.

– Ett delbetänkande har föreslagit förändringar som skulle göra det lättare för sjukskrivna att kunna fullfölja sin plan för återgång i arbetet även efter 180 dagars sjukskrivning.
Nu får en del avbryta eftersom de blir av med sjukpenningen när de då prövas mot sk normalt förekommande arbeten.

6 råd för bra rutin:

  1. Skapa en rutin för hur sjukskrivningen ska göras.
  2. Informera chefer om att de måste dokumentera alla händelser mellan arbetsplatsen och den sjukskrivna.
  3. Skriv rutin om hur ansvaret för att hålla kontakten under sjukskrivningen ser ut.
  4. Gör tydligt hur läkarintyg ska hanteras.
  5. Ta ställning till om ni tillfälligt kan erbjuda andra arbetsuppgifter som alternativ till sjukskrivning.
  6. Googla på rehabprocess och få mängder av tips!

// Eva Berlin, Du&Jobbet