Forskare vid bl a Stressforskningsinstitutet har undersökt vad som händer när arbetstiden minskar med 25 procent för heltidsanställda. Studien bygger på uppgifter från 33 olika arbetsplatser med 580 deltagare (tre fjärdedelar kvinnor).
Deltagarna delades upp i två grupper där den ena fick arbeta 75 procent med bibehållen lön, den andra blev en kontrollgrupp. Arbetstidsförkortningen innebar till största delen att arbeta sex timmar per dag i stället för åtta. Några jobbade fyra dagar av fem.
De anställda arbetade alla i offentlig sektor, i en rad olika branscher och yrken, bl a vård, skola och omsorg. Arbetsplatserna anställde personal för att täcka upp för den kortare arbetstiden, så att arbetsbördan inte skulle bli tyngre.
Uppgifter samlades in under 18 månader. Det var frågor om sömnkvalitet, hur länge man sov, stress och oro, som besvarades med hjälp av dagboksanteckningar från deltagarna.
Resultatet är att efter ett och ett halvt år hade gruppen med kortare arbetstid bättre kvalitet på sömnen och de sov också längre än personerna i kontrollgruppen. Den förra gruppen hade även lägre nivåer på sömnighet, upplevd stress och oro.
De goda effekterna fanns inte bara under arbetsdagen utan bestod även när personerna var lediga, utom för längden på sömnen. Resultatet var det samma, oavsett kön, ålder eller om man hade hemmavarande barn eller inte. Detta trots att man sedan tidigare vet att kvinnor som arbetar heltid med barn hemma har en tyngre arbetsbörda och att hälso- och sömnproblem är mer vanligt ju äldre man blir.
Effekterna var inte så stora: 23 minuters längre sömn exempelvis. Men forskarna anser att resultaten ändå pekar mot att förkortad arbetstid förbättrar återhämtning och hur man upplever stress.
Deltagarna i studien var också relativt friska, utan några större sömn- eller stressproblem överlag. Resultaten av kortare arbetstid bör bli ännu starkare för anställda med sämre sömn och stressnivåer.
– Det är kanske inte så oväntat resultat att folk mår bättre om de jobbar mindre. Men styrkan i studien är att vi jämfört med en kontrollgrupp som inte fick någon arbetstidsförkortning. Vi har också många deltagare från olika arbetsplatser, säger Helena Schiller, doktorand vid Stressforskningsinstitutet, som lett studien.
På sikt kan alltså sextimmarsdagen få positiva effekter både på anställdas hälsa och deras arbetsförmåga, enligt undersökningen.
Studien gör inga ekonomiska beräkningar över kostnaderna för arbetstidsförkortningen. Är den lönsam eller inte? Mot de ökade kostnaderna får vägas minskade utgifter för arbetsolyckor och sjukfrånvaro, ökad produktivitet mm.
Helena Schiller ska nu gå vidare och undersöka vad deltagarna gjorde med den extra tiden. Blev det mer vila, tränade man mer, ägnade mer tid åt hushållsarbete?
Forskningsstudien har redovisats i tidskriften Scandinavian Journal of Work, Environment & Health.
- I Göteborg har ett försök med sextimmarsdag testats på Svartedalens äldreboende. Vad det har inneburit ska nu utvärderas av forskare.