För tre år sedan stod robothuvudet Furhat på Tekniska museet under några dagar för att samla in information. Det gjorde man genom att låta två museibesökare åt gången spela ett kortspel tillsammans med roboten. Vad spelet gick ut på var att besökarna tillsammans med Furhat genom diskussion skulle sortera spelkorten i en viss ordning och detta för att forskarna skulle kunna studera och förstå mekanismerna rörande turtagningen i samtal.
Till tidningen Arbetarskydd säger Gabriel Skantze, forskare på KTH, att de framförallt vill förstå detta i flerpartssamtal, där det ofta inte är helt uppenbart vems tur det är att prata när någon har pratat klart. Under samtalet kan det vara olika signaler som visar detta, exempelvis var man tittar, vilket tonfall man har eller olika gester.
Syftet med Furhat är därför att ta fram modeller för att förutspå turordningen för vem som ska prata i ett samtal. Dessa modeller kan sedan användas för att utveckla sociala robotar som kan interagera med människor genom tal. Sådana robotar skulle i framtiden sedan kunna tjänstgöra exempelvis i receptioner eller guida människor rätt i köpcentrum.
Subtila signaler visar vem som vill prata
Genom sina studier har forskarna kommit fram till att det är många olika, subtila signaler i ett samtal som visar när någon vill börja prata. Och man har även sett att om roboten ger samma signaler så får det stor effekt på människor. Till exempel har man testat att låta Furhat säga ”öh…” när den vill ha ordet, men det blir ganska tjatigt i längden. Därför har man också testat att låta robotens blick snegla iväg, något som är en stark signal på att den vill börja prata.
Forskarna arbetar med maskininlärning för att lära Furhat att förstå när den kan ta turen i ett samtal. Med den här metoden får Furhat lyssna på inspelade samtal och sedan veta vilka inbrytningar som är lämpliga att använda och vilka som inte är det. Likaså vill forskarna att roboten ska lära sig av sina egna misstag, detta genom att märka när den pratar i mun på någon eller att det uppstår en lång tystnad.
Kvinnor och män pratar lika mycket i samtal
När man hade Furhat på Tekniska museet var det totalt 540 personer som passade på att spela kort ihop med den. Forskarna spelade även in samtalen som fördes med roboten i syfte att se hur samtalstiden fördelades. Vad man kom fram till var att de inte alls såg några tydliga tecken på mansdominans i samtalen utan att både män och kvinnor i snitt pratade lika mycket.
Däremot kunde man se att i det enskilda samtalet så dominerade en person och det kunde vara antingen mannen eller kvinnan. Därför testade forskarna även olika strategier för att få den mindre dominanta parten att prata mer. Till exempel testade man att låta roboten ställa en öppen fråga eller ge en öppen kommentar och det vanligaste utfallet blev då att den dominanta talaren fortsatte att prata.
Men när roboten ställde direkta frågor till den mindre dominanta personen såg man effekt. Då blev det mer sannolikt att den mindre dominanta personen började prata.
Kan minska mansdominansen på jobbmöten
Genom att Furhat aktivt kan fördela ordet i ett samtal tror forskaren Gabriel Skantze att det skulle kunna vara möjligt att roboten skulle kunna minska mansdominansen vid jobbmöten. Han säger bland annat:
– Människor har väldigt mycket fördomar, medan roboten kan ha en fullständigt neutral modell och bara mäta vad som händer och moderera samtalet efter det.
Dock är det i dagsläget inte ett sådant användningsområde som forskarna aktivt arbetar för. Istället har man inlett samarbete med två skolor i Stockholm där man nu testar att ha Furhat som en extralärare. Här använder man samma kortspel som man testade på Tekniska museet men det kan istället handla om det ämne som eleven behöver träna extra på. Likaså kan eleverna använda Furhat för att öva på sin dialogförmåga genom att prata ett annat språk med den.
