Redan dålig arbetsmiljö blev sämre under pandemi

2022-05-04

DISTANS De som redan var nöjda med sitt arbetsliv före pandemin fick det bättre när de kunde arbeta hemifrån. Men de med redan problematiska arbetsförhållanden fick det sämre. Det visar en ny kunskapsöversikt av arbetsmiljö och hälsa, balans i livet och produktivitet vid distansarbete.

Hur är det att distansarbeta när man tvingas till det, jämfört med att välja det själv? Det undersöks i en internationell kunskapsöversikt från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, MYNAK.

De studier av distansarbete som gjorts under tiden före pandemin visar överlag positiva resultat, sade Gunnar Aronsson, professor emeritus, Stockholms universitet, när översikten presenterades vid ett webbinar.

– Distansarbetet var okontroversiellt och inte påtvingat, det kanske till och med sågs som en förmån att få distansarbeta. Produktiviteten bedömdes vara högre. Det negativa som kom fram var att bli avklippt från relationer till kollegor.

När covid-19 klassades som en pandemi infördes distansarbete i hemmet med minimal planering och för många mer eller mindre påtvingat. Det blev ett storskaligt ”naturligt experiment” som ledde till helt andra följder än när distansarbetet var mer av ett privilegium.

Både de goda och problematiska arbetsförhållanden förstärktes, sade Gunnar Aronsson.

– De som hade det bra fick det bättre, de som haft det dåligt fick det sämre. Det drar åt två håll.

I översikten talas det om autonomi, att själv kunna bestämma när och hur man arbetar och i vilken takt. Då krävs det att man har rätt förutsättningar och den kompetens som behövs.

 – Det kan annars bli en falsk autonomi, där folk lämnas i sticket och får en uppgift som de ha dålig koll på.  

Förmåga att hantera digitala verktyg är en annan förutsättning.

– Om något strular på jobbet kan man gå några steg bort i korridoren för att reda ut problemen.

Tröskeln för att söka hjälp kan vara större om man befinner sig i hemmet, kanske till och med genant, konstaterade han.

Ergonomiska förutsättningar ingår inte i undersökningen, men visst påverkar de, sade Gunnar Aronsson.

– Självklart spelar det stor roll om man har ett eget rum att arbeta i eller går runt med en dator och jobbar lite här och var.

Cheferna blev mycket bundna vid datorarbetsplatserna, satt ständigt uppkopplade i möten och tyckte att det var svårt att ha kontakt med medarbetarna på ett personligt plan.

– Många var oroliga över att ha tappat kontakten med vissa personer.

När det gäller balans mellan arbete och privatliv visar den internationella forskningen en hög belastning för familjer med yngre barn.

Men här avviker de svenska resultaten, något som författarna tror beror på att barnomsorg och skola har hållits öppna i Sverige. Föräldrar, särskilt kvinnor, var här genomgående positiva till distansarbete.  

– Trots att många kvinnor tyckte att de fick högre arbetsbelastning och sämre stöd från chefen var det ändå så mycket vinster med att kunna bestämma över sin tid att man verkade ta det här med belastningen – vinsten att få jobba friare var större.

Det fanns dock en grupp föräldrar som hade det svårare under pandemin.
– Ensamstående med barn, som försökt jobba hemma, var fullständigt utmattade efter ett år.

De flesta studierna som ingår i översikten pekar på att effektiviteten ökat i och med distansarbetet. En anledning till det är att man helt enkelt arbetat fler timmar.

Men de som hade brist på arbetsuppgifter och sämre resurser i hemmet tyckte tvärtom att produktiviteten minskade. I de internationella studierna minskade den även om man hade barn i hemmet.

Gunnar Aronsson är övertygad om att distansarbetet kommit för att stanna, om än inte på heltid. Det behöver arbetsplatser planera för.

– Det behövs generella avtal som kompletteras med individuella avtal. Det kan också variera så att man under en period har ett behov för att nästa ha ett annat. Det kanske inte är så poppis bland arbetsgivarna, för det är jobb med det.  Men ska man få ut vinsten med distansarbetet behöver man ha individuella avtal och vara flexibel.

//ANN PATMALNIEKS, Du&jobbet

MER OM KUNSKAPSÖVERSIKTEN
Studien är en översikt av internationell forskning om arbetsmiljö och hälsa, balans i livet samt egenskattad produktivitet. Det fanns inte några svenska vetenskapliga studier, i stället ingick studier som bedömdes ha god kvalitet, utförda av fackliga organisationer.

Den första delen omfattar forskning publicerad 2005 – 2021, den andra gäller åren 2020-2021. I en tredje del kommenterar forskarna resultatet och pekar på vad som behöver studeras mer.

Exempel på vad de anser behöver studeras är:

  • Vilka typer av arbetsuppgifter är lämpliga eller mindre lämpliga för distansarbete?
  • Vilka hinder eller fördelar finns vid arbete hemma respektive på arbetsplatsen?
  • Hur ska kommunikationen mellan medarbetare och chefer organiseras för att gynna produktivitet, leda till goda psykosociala förhållanden och lärande på lång och kort sikt?

Forskarna pekar också på att distansarbete skiljer sig från andra arbetsmiljöfrågor genom att det inte bara påverkar individens arbetsliv utan också privatlivet. Frågan är också vad som påverkar vad; är det förhållanden i privatlivet som stör arbetet eller arbetet som stör privatlivet?

En kraftfull datateknik i hemmet kan också spä på ”always-on”– kulturen, där det är svårt att säga nej och stänga av arbetet, med risk för förlorad nedvarvning och återhämtning.