Mikael Nilsson, läkare och huvudskyddsombud på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, menar att många av dem som upplevde vårens extrema arbetstopp inte har återhämtat sig, och att det i alla fall inte räcker med bara vila.
– Många som jobbar med intensivvård har påverkats. Det handlar inte om muskelarbete, här finns inslag av posttraumatisk stress. Det handlar också om det man sett, och en stress att man tar med smittan med sig hem där man kanske har anhöriga i riskgrupper.
Mikael Nilsson fick själv covid-19 på jobbet i våras. Han hade hög feber, muskelvärk och fick påverkan på andningen. Även flera av hans kollegor på akutvårdsavdelningen och IMA (en vårdavdelning mellan akuten och en intensivvårdsavdelning) blev sjuka, till och med svårt sjuka.
– Men det som är oroväckande är inte hur svårt sjuk någon blev. Det stora problemet är att många blev smittade på jobbet, mellan medarbetare. Och då betraktas det av vissa inte heller som en arbetssjukdom, säger Mikael Nilsson, som exempelvis nämner arbetsmoment där sju-åtta personer behöver vara samtidigt i ett litet rum.
När pandemin nådde sin kulmen under våren satte det en enorm press på vissa sjukhus och avdelningar. I Stockholms läns landsting jobbade många, med stöd i krislägesavtalet, 12-timmarspass och 48-timmarsveckor uppåt tio veckor.
För att få en uppfattning om hur mycket personalen jobbade har Du&jobbet bett fem större sjukhus att redovisa uppgifterna för antalet övertidstimmar under perioden april-juni, jämfört med samma period förra året.
Genomgången visar bland annat att antalet övertidstimmar på Karolinska Universitetssjukhuset ökade med drygt 119 000, en ökning med mer än 109 procent. På Danderyds sjukhus var ökningen runt 87 procent samma månader.
På Mälarsjukhuset i Eskilstuna, som sannolikt var det hårdast belastade sjukhuset utanför Stockholmsregionen, var det en ökning med 102 procent. Under april månad noterade sjukhuset 7 980 övertidstimmar jämfört med 2 601 timmar i april 2019, en ökning med över 300 procent. Se mer i faktarutan.
Det ska också sägas att siffrorna för övertiden gäller hela sjukhusen. De mest berörda avdelningarna som intensivvård och akut- och infektionsavdelningar står sannolikt för en stor andel av övertiden, vilket gör situationen ännu mer extrem för dessa avdelningar.
Under sommaren har smittoläget blivit bättre och antalet inlagda på sjukhusen i covid-19 har minskat drastiskt. Men nu finns åter tecken på att en andravåg väntar, något som kan leda till fler svårt covid-sjuka. Antalet smittade och intensivvårdade har ökat tydligt under oktober och Folkhälsomyndigheten skärpte nyligen rekommendationerna i stora delar av landet med hänvisning till en ”dramatisk ökning av smittspridningen”.
Frågan är då om personalen på de avdelningar som tvingades arbeta väldigt hårt i våras skulle orka med ytterligare en arbetstopp i höst? Anne Danielsson, huvudskyddsombud för Vårdförbundet på Karolinska Universitetssjukhuset, tvekar inte om svaret.
– Nej, jag kan inte se att de skulle orka det igen.
Både hon och Mikael Nilsson menar att sjuksköterskorna generellt pressades mer än läkarna under våren. Och att det nu får konsekvenser. Som att 26 sjuksköterskor inom intensivvården på Karolinska sagt upp sig mellan maj och augusti, och att många andra är sjukskrivna.
Den höga arbetsbelastningen berörde inte heller bara sjuksköterskor på avdelningar med covid-19-patienter, menar Anne Danielsson. Dels flyttades sjuksköterskor över till de mer pressade avdelningarna, dels blev det färre anställda kvar på de övriga avdelningarna. När kollegor blev sjuka var det också svårt att få in vikarier, vilket gjorde att arbetssituationen på nästan alla avdelningar och inom öppenvården var tuff.
Situationen är liknande för undersköterskorna. Tanken på en ny arbetstopp i höst stressar många, berättar Rune Engleskär, huvudskyddsombud för Kommunal på Karolinska Huddinge-Solna.
– De signaler jag får är att många är skärrade och oroliga över att det ska börja på nytt. Vi vårdpersonal är lojala mot patienterna, men tänker inte på vår egen hälsa på samma sätt, säger han.
Vårens arbete underlättades inte heller av man behövde arbeta i varm och tung skyddsutrustning, fortsätter han.
Pauline Rylander Hagson är vårdenhetschef på intensivvårdsavdelningen på Karolinska i Huddinge där man förbereder sig för en eventuell ny arbetstopp. Hon är medveten om att många i personalen fortfarande är trötta, men hoppas att erfarenheterna från våren ska underlätta om det på nytt blir många covidsjuka som läggs in på sjukhus.
Pauline Rylander Hagson.– Det är en väv av massa olika saker som ska fungera ihop. Det som är positivt nu är att vi har en större samlad erfarenhet av att jobba med den här sjukdomen. Vi har lärt oss mycket.
Hon berättar att man från ledningens sida bland annat arbetar med att alla stödfunktioner ska fungera väl, att det är lättarbetade lokaler, att skyddsutrustningen är smidig och att man hittar rutiner som förenklar arbetsvardagen. Det gäller också att involvera de anställda så mycket som möjligt.
– Vi har försöker fokusera på att det inte är vi chefer som vet bäst, utan att vi samlar in kunskap hos medarbetarna för att hitta de bästa lösningarna.
I ett mejl till Du&jobbet har också HR-avdelningen på Danderyds sjukhus berättat om hur man förbereder sig för en eventuell andravåg. Det finns flera planer för att ”arbetsbelastningen inte ska bli lika hög som i våras.” Bland annat tar man upp att varje medarbetare har rätt till upp till fem stödsamtal, att sjukhuset söker extra personal för timanställningar och att det planeras för hur personal kan flyttas mellan avdelningar.
//OSCAR MAGNUSSON, Du&jobbet
