Inte sedan 2010 har vi haft så få yrkesverksamma poliser i Sverige. Polishögskolorna lyckas inte fylla sina platser med kompetenta sökande och många poliser uppger att polisbristen är den främsta anledningen till att brott inte klaras upp. Det behövs 10 000 fler poliser, slog Socialdemokraterna fast förra året. Liknande stridsrop har hörts från flera andra partier.

Men den undersökning som Du&jobbet beställt från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att det redan finns en outnyttjad reserv i form av utbildade poliser som inte längre arbetar i yrket. Av de nära 19 600 utbildade poliser (25-64 år, se ytterligare definition i faktarutan) som fanns i landet 2015 så var det knappt 13 700, cirka 70 procent, som arbetade som poliser under samma år. Resten jobbade alltså med något annat.

– Det här visar att det finns en stor grupp som kan rekryteras tillbaka. Men då måste både lönen och arbetsmiljön bli bättre, säger Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet.

Hon tycker Du&jobbets uppgifter är ledsamma. Många av dem som slutar gör det trots att man älskar polisyrket som sådant, menar Lena Nitz. Hon pekar också på att karriärvägarna inom polisen måste bli bättre.

Även Petra Bergman, gruppchef för kompetensförsörjningen inom Polismyndigheten, ser att många poliser slutar. 905 lämnade yrket 2017, 349 av dem på grund av andra anställningar, berättar hon. Cirka 400 slutade på grund av pension. 138 hamnade på andra statliga verksamheter, som Försäkringskassan och kriminalvården. Säkerhetsbranschen lockar också många poliser.

– Jobbar man i ingripandeverksamheten är det ofta treskift och jobb fyra av sex helger. Får man då ett erbjudande från en annan statlig myndighet, slipper jobba helger och får upp lönen 5000- 6000 kronor kan det vara lockande och kanske inte konstigt att man byter jobb, säger Petra Bergman.

Hon pekar på flera faktorer som är viktiga om man ska behålla och locka fler till yrket. Särskilt lyfter hon fram arbetsvillkoren och möjligheten till karriär och utveckling.

– Man ser inte riktigt hur man ska kunna utvecklas om man inte vill bli chef. Och det är det inte alla som vill eller passar för, säger Petra Bergman.

Hon berättar att det just nu pågår ett arbete med att identifiera karriär- och utvecklingsvägar inom polisen. Målsättningen är att poliser ska vilja vara kvar i yttre tjänst, genom att man utvecklas och gör karriär där man är. Petra Bergman nämner insatsledare och hundförare som två sådana tänkbara specialiseringar.

Lönen är också viktig och Petra Bergman pekar främst på dem som började jobba för fem-tio år sedan. Den gruppen kom in på lite lägre löner och prioriteras därför i lönerevisionen, berättar hon.

Även bland de utbildade lärarna är det många som i dag inte arbetar som lärare eller skolledare. Exempelvis är bara 54 procent av de utbildade yrkeslärarna kvar i yrket. Inom praktiska och estetiska ämnen är 62 procent kvar i yrket. Lite högre är andelen för ämneslärare på gymnasiet (75,9 procent) respektive grundskollärare (81,9 procent).

Sammantaget innebär det att drygt 40 000 utbildade lärare inte jobbar i yrket. Johanna Jaara Åstrand är ordförande i Lärarförbundet.

– Det bekräftar bilden vi har om att vi har en stor utmaning, säger hon och pekar på en olycklig kombination av läraravhopp, för få som utbildar sig och stora pensionsavgångar.

Så vad krävs för att locka tillbaka de avhoppade lärarna till klassrummen? Johanna Jaara Åstrand tar upp tre faktorer. Högre lön, lägre arbetsbelastning och inte minst större inflytande över arbetsvardagen.

– Lärarna upplever sig kringskurna och mer detaljstyrda i dag, säger hon.

Lärarna är också en av de yrkesgrupper som har högst andel långtidssjukskrivna. Regelverket för sjukskrivningar gör att de måste börja söka jobb på hela arbetsmarknaden efter sex månaders sjukskrivning. Ett stort slöseri, menar Johanna Jaara Åstrand.

– Samhället har investerat i en lång utbildning för dessa personer. Det är enormt dumt.

Ett annat yrke som Du&jobbet granskat är socionomer. Även här finns en stor personalbrist, främst på landets socialkontor. Du&jobbets undersökning visar att omkring 54 procent av de socionomutbildade arbetade antingen som socialsekreterare, biståndsbedömare, kurator samt några små närliggande yrkestitlar.

Närmare hälften jobbar alltså med andra saker, vilket inte förvånar Titti Fränkel, utvecklingschef för socialt arbete på Akademikerförbundet SSR. Hon tror dock att många arbetar i närliggande yrken.

– Socionomutbildningen är en generalistutbildning där man kan gå till en mängd yrken. Och jag tycker att det är en tillgång att man får ett så stort utbud av yrken att välja på.

Kristina Folkesson, socialpolitisk strateg på fackförbundet Vision, har en liknande bild. Socionomerna har en stor arbetsmarknad och är en attraktiv yrkesgrupp, slår hon fast.

– Utbildningen är en styrka. Det man kan vara orolig för är att många slutar och att arbetsvillkoren inte är de bästa inom socialtjänsten, säger hon.

Det fjärde yrket som finns med i undersökningen är sjuksköterskor, även det ett bristyrke. Knappt 25 procent av dem, drygt 31 000, jobbar i dag inte inom yrket. Vid tidigare studier av avhoppade sjuksköterskor har det visat sig att stress, bristande inflytande, låg lön och dåliga arbetstider är de främsta orsakerna till att man byter yrkesbana. Verksamhetsutvecklare, lärare i yrkesämnen samt universitetsanställningar är de vanligaste alternativen bland dem som lämnat yrket.

//Arbetsmiljöforums tidning, Du&jobbet, OSCAR MAGNUSSON

Detta är en text från Du&jobbet 1/2018. Nyfiken på att prenumerera?

FAKTA/Så stor andel av de utbildade arbetar kvar inom yrket.

Polis 69,9 %
Sjuksköterska 75,4 %
Socionom 53,7 %
Grundskollärare, lägre åldrar 81,9 %
Ämneslärare 75,9 %
Lärare praktiskt/estetiskt 61,8 %
Yrkeslärare 54,4 %
Gällande poliser så har SCB räknat poliser med polisutbildning som högsta utbildning. Det kan alltså finnas poliser med en annan högre utbildning som ändå jobbar som polis. I uppgifterna ingår inte poliser som jobbar som polischefer, inte heller poliser under 25 respektive över 64 år.

I uppgifterna ingår alla som är utbildade inom respektive utbildning i åldern 25-64 år. För läraryrkena samt sjuksköterskor har vi även räknat in chefstjänster inom skolan respektive hälso- och sjukvården. För sjuksköterskor är yrken som barnmorska och skolsköterska inräknade. Procentuppgifterna är andelen av de utbildade som arbetade inom ”rätt yrke” under 2015. För socionomer har följande yrkesgrupper räknats in: Socialsekreterare, biståndsbedömare, kurator samt ett antal mindre. närliggande, yrkestitlar.
Källa: Statistiska Centralbyrån, SCB