När coronaviruset slog till med full kraft mot Sverige i mitten på mars tvingades Arbetsmiljöverket förändra sitt inspektionsarbete i grunden.
– I princip har vi inte gjort några planerade besök under pandemin. Grundtanken är att inspektera per telefon, det är vår grundhållning, berättar Robert Aldén, sektionschef på Arbetsmiljöverket.

När det gäller akuta faror, som att hantverkare och byggarbetare inte har tillräckligt bra fallskydd, gör myndigheten fortfarande fysiska besök. Det gäller även vissa skyddsombudsstopp och så kallade 6:6- anmälningar, men även i dessa fall är utgångsläget att man försöker lösa situationen per telefon.

Vilken påverkan det förändrade arbetssättet haft är svårt att säga, menar Robert Aldén.

Robert Aldén.

– Vi tror att våra besök spelar stor roll. Det finns en förebyggande effekt när vi aviserar våra besök en tid innan. Vi ser att det under våra besök uppstår väldigt goda effekter i samtalen mellan inspektörer och parterna. Så någon påverkan tror jag det får, men omfattningen vet jag inte.

Samtidigt konstaterar Robert Aldén att det telefonbaserade arbetssättet antagligen kan bli ett bra komplement även när pandemin är över. Genom en första telefonkontakt kan man i vissa fall avgöra när det inte är nödvändigt med ett besök, och på så sätt används resurserna smartare, menar han.

Det sammantagna antalet inspektioner hittills i år är också avsevärt färre, bara 65 procent jämfört med samma tid förra året (se faktarutan).

En annan effekt av pandemin är att mycket av det systematiska arbetsmiljöarbetet som ska bedrivas på alla arbetsplatser lagts i malpåse. Detta har blivit mycket uppenbart för landets företagshälsor.

– När pandemin inträffade var det många företag som slutade med sitt preventiva arbetsmiljöarbete. Man slutade beställa utbildningar, bokade av hälsoundersökningar, även skyddsronder bokades av. Utbildningar, genomgångar och analyser, allt ställdes in, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd på Sveriges Företagshälsor.

Anledningen var sannolikt både ekonomisk och att man valde att fokusera på den akuta situationen som uppstod på många arbetsplatser.

Men Peter Munck af Rosenschöld menar att just systematiskt arbetsmiljöarbete, med sådant som riskanalyser, hade varit ett bättre sätt att möta coronautbrottets effekter på.

Man begravde den gamla strukturen för arbetsmiljöarbete och då hade man inte heller instrumenten för att hantera pandemin, påpekar han och exemplifierar med två tidigare kriser.

– Vi som var med under svininfluensan och finanskrisen vet att även då prioriterades det förebyggande arbetet bort. Det ledde bland annat till att sjukskrivningarna ökade. Så gör inte regeringen något nu väntar enorma kostnader i socialförsäkringen. Kanske inte nu, men nästa år eller 2022. Främst på grund av psykisk ohälsa.

Även Arbetsmiljöverkets ställföreträdande generaldirektör Håkan Olsson har konstaterat att pandemin inneburit att vi har byggt upp en arbetsmiljöskuld. Han syftar bland på att det nu finns en stor grupp vårdanställda som är i behov av ett lägre arbetstempo för att orka med jobbet framåt.

Pandemin har också inneburit att anmälningarna om olyckor och allvarliga tillbud minskat i många branscher. Om man jämför anmälningarna 1 januari – 1 juni i år med samma tid förra året har de minskat i flera stora branschgrupper, som tillverkning, transport, byggsektorn och utbildning. Störst är nedgången inom utbildningssektorn. Däremot är ökningen stor inom vård, omsorg och sociala tjänster (se faktarutan).

Ytterligare något som påverkar arbetsmiljön till det sämre är att det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet i arbetslivet i princip legat nere sedan pandemin bröt ut. Vid inspektionerna har flera myndigheter tidigare tillsammans försökt komma åt svartjobb, dåliga och farliga arbetsvillkor och skattefusk bland annat i byggbranschen, skönhetsindustrin och på restauranger. Men sedan mars har alltså denna satsning, med något undantag, varit pausad.

Även de regionala skyddsombuden har fått svårare att verka i corona-Sverige. Håkan Löfqvist, regionalt skyddsombud för Byggnads i region Mellannorrland, ser flera konsekvenser.

– Vi har regionala skyddsombud som själva är i riskzonen och inte kan bevaka arbetsplatser på samma sätt. Ett annat bekymmer är att det är svårt att träffa och utbilda nya skyddsombud.

Stefan Ehn är regionalt skyddsombud för Kommunal i Stockholm. Han arbetar mot privata vård- och omsorgsföretag i Stockholms stad. Han upplever att våren inneburit ett uppvaknande för många arbetsgivare när det gäller vikten av arbetsmiljöarbete. Och han pekar på ett tydligt samband.

– Vi har fått ett ökat antal samtal om återfall, främst gäller det spel och alkohol, säger Ingela Eriksson, kommunikatör på Alna.

Ingela Eriksson.

– De arbetsplatser där man inte har haft ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete har också drabbats väldigt tydligt, i form av mer smittspridning, fler dödsfall bland de boende och mer sjukskrivningar bland personalen. Det sambandet har varit väldigt tydligt, säger Stefan Ehn.

Att en stor grupp av de svenska kontorsanställda arbetat hemifrån under lång tid får också konsekvenser, även om man fortfarande inte vet exakt hur. Alna, en organisation som arbetar mot missbruk kopplat till arbetslivet, ser att en viss kategori av samtal blivit fler.

Hon fortsätter:

– Det är ett jättetufft läge för dem som redan har lite sociala svårigheter. Man blir sittande hemma utan någon social kontroll och har färre kontakter.

Samtalen till den nationella stödlinjen för alkohol ökade med 30 procent i maj jämfört med samma månad förra året.

//OSCAR MAGNUSSON, Du&jobbet

FÄRRE ANMÄLNINGAR OM ARBETSOLYCKOR I MÅNGA BRANSCHER
Olyckor och allvarliga tillbud på jobbet anmäls till Arbetsmiljöverket enligt arbetsmiljölagen 3:3a. Här är antalet anmälningar under perioden 1 januari-1 juni i år. Motsvarande period förra året inom parentes.
Tillverkning: 797 (894)
Bygg: 926 (930)
Transporter mm: 1345 (1427)
Utbildning: 1045 (1298)
Vård, omsorg, sociala tjänster: 2812 (1348)
Källa: Arbetsmiljöverket

MÅNGA INSPEKTÖRER HAR SLUTAT UNDER 2020
Fram till sista juli i år har Arbetsmiljöverket gjort 1 644 distansinspektioner. Även det sammanlagda antalet inspektioner har minskat och ligger på ungefär 65 procent jämfört med samma tid förra året. Enligt Arbetsmiljöverket har det följande förklaringar:
– Många inspektörer har slutat och det rekryterades inga nya under 2019. Nu har man rekryterat och interna utbildningar startar i november.
– Få inspektioner i samband med corona-utbrottets i mars, då man även ställde om till distansinspektioner.
– Viss tillsyn som kräver fysiska besök har pausats.