Över hälften av befolkningen beräknas ha en kronisk eller tillfällig sjukdom eller tillstånd som kan ge kognitiva problem, till exempel svårigheter att planera, tänka kreativt, koncentrera sig.

Samtidigt ökar kraven i arbetslivet. Många arbetsuppgifter har blivit mer komplexa. Vi förväntas också arbeta mer likt egna företagare och själva lägga upp jobbet. Öppna kontorslösningar kan göra det svårare att fokusera.

– Det finns en bristande kunskap om att koncentrationsförmåga och arbetsminne är hjärnfunktioner som har en begränsad kapacitet. När vi töjer gränserna kan vi bli överbelastade, vilket på sikt kan leda till ohälsa. Vi måste hushålla med resurserna, säger Mirja Johansson.

Hon påpekar: samma hjärnkapacitet går åt till att utföra arbetsuppgifter och att sortera bort störningar eller tvingas fatta ovidkommande beslut.

Störda blir vi av kollegor som pratar och hostar, maskiner som surrar, lukter, folk som rör sig omkring en eller tung atmosfär. Kanske tvingas vi lyssna på hur någon blir otrevligt bemött.

– Buller, oförutsägbarhet och oro kostar. Lika så små beslut varje dag om var och hur man till exempel ska jobba på ett aktivitetsbaserat kontor kräver energi, särskilt när det inte blir som man tänkt sig. Det finns en risk att hanteringen av dessa små saker blir en ny typ av arbetsuppgift ungefär som teknikstrul kan bli. Tänker du intensivt tar det kraft på liknande sätt som att lyfta tunga lådor, konstaterar hon.

– Om vi ser någon lyfta tungt, så avbryter vi inte personen så att hen måste sätta ner lådan igen och börja om. Vi väntar tills det är klart. Däremot har vi lättare att avbryta den som tänker koncentrerat. Trots att det kan ta en halvtimme att komma tankarna på spåren igen.

Den som ofta blir avbruten väljer kanske att jobba över för att få något gjort. På kontorssidan finns en tendens att inte bara lokalen blivit mer öppen, utan också själva uppgifterna, påpekar hon. Vi arbetar mer i projekt idag.

– En del upplever det stimulerande med arbetsuppgifter utan struktur, som man själv ska planera, utföra och efterkontrollera, jämfört med uppgifter med tydliga ramar. Men det finns andra som vill veta konkret vad de ska göra under arbetsdagen och i vilken ordning. Dessa krav att själv organisera arbetet kan exkludera fler från arbetsmarknaden. Dialog och vägledning från till exempel närmaste chef blir extra viktigt.

– Den som har problem med uppmärksamheten, har svårt att strukturera och inte är så social kan få större svårigheter i ett kontorslandskap. Vi behöver göra fler fördjupade analyser av konsekvenserna av såväl öppna kontorslösningar som av mer självständiga arbetsuppgifter.

Vad är plus och minus? Hur minska kognitiv belastning för alla? Hjärnan stimuleras av intressanta uppgifter, möjligheter till utveckling, lagom mycket att göra, kunna jobba ostört när det behövs och ta paus.

Hjärnvänligt kan också vara flexibla arbetstider, tydliga och avgränsade arbetsuppgifter, tydliga instruktioner, välstrukturerade möten med protokoll, lättanvända datorprogram, möjlighet att få stöd och veta hur man prioriterar om tiden inte räcker till.

– Vi måste ändra synen på arbetstagaren som supermänniska utan ett liv. Vi är olika, befinner oss i olika faser i livet, presterar olika beroende på om vi till exempel sovit bra eller inte. Räkna med sårbarheten hos mänskliga varelser när jobbet planeras!

Eva Berlin

MYCKET PÅVERKAR FÖRMÅGAN
Enligt Mirja Johansson beräknas ungefär 70 procent av befolkningen ha ett synfel, runt en miljon har en hörselnedsättning, drygt en miljon har någon typ av allergi, astma eller överkänslighet. Runt var fjärde lider av smärta och lika många har svårt att förstå svenska som motsvarar nivån i årskurs nio.
Källa: arbetsmiljoforskning.se

HJÄRNFAKTA Hjärnan vägen runt 1,5 kilo och har mer än 100 miljarder nervceller som alla kan skicka signaler till tusen andra celler med en hastighet av 300 km i timmen. Hjärnan är det fetaste organet i din kropp, den innehåller ungefär 20 procent fett. Vi tänker ungefär 70 000 tankar varje dag. Våra hjärnor fortsätter utvecklas till vi är drygt 40 år gamla. Varje gång du lär dig något nytt ändras strukturen i hjärnan, dvs hjärnan bygger ständigt nya vägar. Arbetsminnet och problemlösningsförmågan har visat sig vara mycket känsliga för stress – de skärps vid lagom mycket stress men försämras kraftigt vid för mycket stress.

Läs mer:
http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/
https://ki.se/forskning/hjarnans-harda-skola