Att ventilationen och luften inte räckt till i högstadiebyggnaden på Ekhammarskolan i Kungsängen utanför Stockholm hade de anställda känt till länge. Mätresultat från hösten 2019 bekräftade det man redan anat.
– Det var katastrofalt höga nivåer av koldioxid från utandningsluft, säger läraren och det lokala skyddsombudet Susann Riter.

I samma mätrapport från 2019 slogs också fast att luften i klassrummen räckte för 23-25 personer. Trots detta beslutade skolpolitikerna i kommunen under sommaren 2020 att höja maxantalet elever i klasserna till 30, vilket också genomfördes i flera klasser. För många lärare orsakar den dåliga luften huvudvärk och trötthet. Även eleverna blir tröttare här än i andra lokaler.

I pandemitider skapar den otillräckliga luften dessutom en annan oro. Just god ventilation pekas ut som centralt för att bromsa viruset på skolorna.
– Det finns en stor rädsla för att den dåliga ventilationen ska öka smittspridningen, säger Susann Riter.

Efter att hon gjort en 6:6 a-anmälan till Arbetsmiljöverket har kommunen påbörjat ett arbete för att lösa problemet. Om inte luften håller acceptabel nivå i mars väntar böter.

Situationen på Ekhammarskolan är inte ovanlig. Du&jobbet har gått igenom alla 6:6 a-anmälningar om dålig arbetsmiljö som gäller skolor och förskolor under 2019 och 2020, sammanlagt 141 stycken. 53 anmälningar berör social och organisatorisk arbetsmiljö, frågor som också diskuteras mycket i samhällsdebatten. Men nästan lika många anmälningar, 51 stycken, berör fysisk arbetsmiljö, främst ventilationsfrågor, men även bl a mögel – och här finns inte alls samma diskussion, vare sig i lärarkåren eller i samhället i stort.

Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket och projektledare för myndighetens stora skoltillsyn 2013-2016, är välbekant med frågan om problematiska skolmiljöer.
– Vissa tror kanske att de fysiska frågorna är fixade. Men på många håll är luftkvaliteten fortfarande jättedålig, säger Adam Jansson.

Och som situationen på Ekhammarskolan i Kungsängen visar hänger den fysiska och den sociala/organisatoriska arbetsmiljön i skolorna i mycket ihop. När klasstorlekarna blir större ökar arbetsbelastningen på lärarna – och samtidigt blir luftkvaliteten sämre.
Adam Jansson använder sig av en liknelse:
– Trycker du in tio personer i en bil som är avsedd för fem, ja, då blir det problem.

Skolverket har ingen officiell statistik över hur klasstorlekarna i svenska skolor förändrats. Men det är väl känt att städer med stor inflyttning inte hunnit bygga ut skollokalerna i samma takt som antalet barn ökat.Framförallt i storstadsområdena är det inte ovanligt med klasser med 28-30 elever.

SVT har publicerat statistik från Skolverket för åren 2014-2017. Under dessa tre år ökade klassstorleken på lågstadiet i snitt från 18,9 till 19,8 barn. På högstadiet hade det gått från 21,3 till 21,9 barn per klass. Landets skolor och förskolor är stora arbetsplatser som sammanlagt har mer än 300 000 anställda. Lägg till det över 1,4 miljoner elever i grundskolor och gymnasier. Även dessa omfattas av arbetsmiljölagen.
– Finns det något som brister på en skola så blir det oerhört många som drabbas, konstaterar Adam Jansson.

Maria Rönn, vice ordförande i Lärarförbundet, ser att den fysiska arbetsmiljön är eftersatt på många skolor och förskolor och att behovet av renovering och nybyggnationer är stort. Men hon tror att det förhållandevis stora antalet 6:6 a-anmälningar gällande fysiska problem i skollokalerna också beror på annat.
– De arbetsmiljöproblem som är kopplade till ventilation, mögel etc är ofta mätbara och mer konkreta. Det finns ett tydligare rätt och fel, säger hon och jämför med frågor om stress och arbetsbelastning där det sällan är lika svart och vitt.

En annan teori om det förhållandevis stora antalet anmälningar gällande den fysiska arbetsmiljön handlar om att det är mindre känsligt att anmäla en sådan fråga, och att rektorer och skyddsombud ofta är ense om vad som bör göras – vilket sällan är fallet när det gäller sådant som arbetsbelastning och stress. Många skolbyggnader ägs också av externa aktörer, exempelvis kommunala bolag, som inte alltid har samma bild av problemen som de skolanställda har.

Även om dålig ventilation och trånga skollokaler är ett stort problem på många håll menar flera Du&jobbet talar med att det främsta arbetsmiljöproblemet i landets skolor ändå handlar om arbetsbelastning. Det kan exempelvis handla om samvetsstress, dokumentationskrav och en stress över att befinna sig på en skolmarknad där man hela tiden kan förlora elever till andra skolor.

Skolverksamheten befinner sig också i skärningspunkten mellan olika lagar. Kommuner och rektorer ska både leva upp till kommunallagens krav på en budget i balans och till skollagens krav på att alla elever ska få en utbildning med tillräckligt stöd och stimulans. Lägg till det vad arbetsmiljölagen kräver.
– Här tvingas man ofta välja. Och då är det lättast att välja bort arbetsmiljön, säger Marcus Larsson, skoldebattör som också driver skoltankesmedjan Balans.

//OSCAR MAGNUSSON, Du&jobbet

SÅ MÅNGA ANMÄLNINGAR GJORDES
Under 2019 och 2020 gjordes det sammanlagt 141 6:6 a-anmälningar till Arbetsmiljöverket från utbildningssektorn. De handlade i första hand om:
1.Social och organisatorisk arbetsmiljö: 53 anmälningar
2.Fysisk arbetsmiljö: 51 anmälningar
3.Hot och våld: 11 anmälningar
4.Systematisk arbetsmiljö: 6 anmälningar
Oklart: 20 anmälningar