Sysselsättningsnivån är nu nära taket för inrikes födda, vilket gör att tillväxten framöver är beroende av att utrikes födda kommer i arbete. Första kvartalet 2019 var sysselsättningsgraden bland inrikes födda 82,7 procent, att jämföra med 67,7 procent bland utrikes födda.

Under 2019 och 2020 väntas också utrikes födda svara för närmare 90 procent av den totala jobbtillväxten, enligt Arbetsförmedlingens prognos fram till och med 2020.

Nya jobb väntas finnas inom:

Industrin: Ingen ökning, totalt ca 550 000 sysselsatta.

Byggverksamhet: Byggandet minskar under perioden trots mycket stort bostadsbehov, plus 4000 nya jobb, totalt ca 340 000 sysselsatta.

Privata tjänstesektorn: Tillväxten dämpas men bl a handeln gynnas av den stora folkökningen, plus 72 000 jobb, totalt ca 2,2 miljoner sysselsatta.

Jordbruk: Den torra sommaren förra året har slagit hårt, sysselsättningen fortsätter minska. Totalt 70 000 sysselsatta.

Offentliga tjänstesektorn: Befolkningsökningen plus fler äldre och yngre leder till arbetskraftsbrist. Plus 50 000 jobb, totalt över 1,6 miljoner sysselsatta.

Storstadsregioner och större städer får fortsatt störst del, eller mer än 80 procent, av jobbtillväxten.

I vårens undersökning uppgick andelen privata arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft i samband med rekryteringar till strax under 37 procent, i offentliga sektorn handlar det om 60 procent, bl a inom vård, skola och omsorg. Fler assistenter rekryteras.

Sverige har det högsta arbetskraftsdeltagandet av samtliga EU-länder. Det beror framför allt på högt arbetskraftsdeltagandet bland inrikes födda kvinnor. Bland utrikesfödda kvinnor är det betydligt lägre. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor med kort utbildning är låga 40 procent. Risken är stor för långtidsarbetslöshet eller att hamna utanför arbetsmarknaden.

Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda väntas öka fram till 2020, eftersom fler utrikes födda, framför allt utanför Europa, träder in i arbetskraften. Många har varit kort tid i Sverige och en stor andel saknar en gångbar utbildning. Arbetslösheten bland utrikes födda väntas vara 16,2 procent 2020 och bland inrikes födda 3,6 procent.

De nya jobben som har växt fram de senare åren har till mycket stor del varit jobb som kräver minst en gymnasieutbildning. Utbildningsnivåns betydelse visar sig genom att det är utrikes födda med gymnasieutbildning eller högre som de senaste åren har svarat för cirka 90 procent av ökningen av sysselsättningen bland utrikes födda. Åren 2015 och 2016 tog det hela 18 år att nå en sysselsättningsgrad på 50 procent bland korttidsutbildade. För utrikes födda med kort utbildning har arbetsmarknaden krympt senaste åren.

Under 2020, bedöms nästan 60 procent av alla arbetslösa vara utrikes födda. Antalet arbetslösa med kort utbildning (förgymnasial) väntas utgöra 36 procent av samtliga inskrivna. Mer än 70 000 personer väntas ha lägre utbildning än grundskola, en stor del är utrikes födda kvinnor.

270 000 av alla arbetslösa, eller ca tre av fyra, väntas ha svag konkurrensförmåga 2020, dvs antingen sakna gymnasieutbildning, vara född utanför Europa, ha funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga eller vara 55 år eller äldre.

Samtidigt kvarstår stort behov av arbetskraft. Underskottet på arbetskraft med minst en gymnasial utbildning bedöms till cirka 100 000 på fem års sikt enligt Arbetsförmedlingens bedömning.

Arbetsförmedlingen ser tre tydliga utmaningar under 2019 och 2020: att motverka bristen på utbildad arbetskraft, öka utrikes föddas sysselsättning och motverka långtidsarbetslösheten.

Fler arbetsgivare, både offentliga och privata, behöver anpassa sina krav vid rekrytering. Dessutom behövs insatser för att göra yrken och branscher mer attraktiva, enligt rapporten.

//EVA BERLIN