Det finns djur som har hela eller delar av skelettet på utsidan av kroppen. Det gäller många insekter, men även till exempel bältdjur och sköldpaddor. Det kallas för exoskelett. Nu finns det även konstgjorda sådana för människor, och de kan komma att få stor betydelse för att begränsa arbetsskadorna i många yrken.
Första gången som byggnadssnickaren Pär Thorén på Peterson & Hansson AB skulle pröva ett exoskelett undrade han om det verkligen skulle fungera för honom. Utrustningen såg otymplig ut.
– Men jag tänkte att man väl får ge det en chans.
Det handlade om ett exoskelett från Hilti med namnet Exo-01. Det spänns fast kring midjan och över axlarna. Kablar löper från två mekaniska anordningar på ens sidor upp till fästen kring armbågarna.
Pär Thorén. Foto: Filip BengtssonNär han tog på sig hjälpmedlet kändes det först obekvämt. Och det tog en stund att ställa in det. Men redan efter några dagar märkte han skillnaden. Han arbetar ofta med att gipsa tak och väggar och har då armarna i brösthöjd eller över huvudet. Det tar på krafterna.
– När fredagen kommer är man mör. Då längtar man till att klockan ska bli fyra. Men nu blir han inte alls lika trött i axlar, nacke och armar. Exoskelettet ger en mekanisk avlastning för musklerna,som inte alls behöver ansträngas lika mycket.
– Första gången tog det några minuter att justera in utrustningen. Nu går det på någon halvminut att ta på sig den.
Han tror att exoskelett kan vara bra för många yrkesgrupper.
– Dels är det bra vid tunga arbetsmoment, dels när man i flera timmar jobbar med armarna i brösthöjd eller över.
Det var i början av förra året som Peterson & Hanssons VD Tony Nilsson fick höra talas om Exo-01. Representanter för Hilti presenterade utrustningen för honom vid ett möte.
– Och jag är väl alltid lite skeptisk till nyheter. Men jag fick pröva den och märkte ju direkt att den gav bra stöd när jag använde en skruvdragare. Så vi beslutade oss för att testa i skarpt läge och ganska snart därefter köpte vi in tre Exo-01.
Utrustningen är inte billig, utan går på dryga 20 000 kronor. Men kalkylen var enkel, säger han.
– Vi jobbar mycket med arbetsmiljön. Personalen är ju det viktigaste vi har. Att byta personal kostar,både i tappad erfarenhet och i upplärningstid för nya anställda. Exoskeletten avlastar kroppen i arbetsmoment som sliter och till sist kan leda till arbetsskador och sjukskrivningar.
Sajid Rafique är forskare inom robotik vid Högskolan i Gävle. Han arbetar med utveckling av exoskelett och studerar även effekterna av den utrustning som redan används. Han tror att uppfinningen har stor potential.
– I studier vi har gjort av eksovest, ett exoskelett för överkroppen, visade det sig att muskelansträngningen minskade med 60 procent för försökspersonerna som arbetade med borrmaskiner i olika kroppsställningar.
Andra studier visar på goda effekter på sjuktalen. Ford har rapporterat kraftigt minskad sjukfrånvaro bland bilarbetare som använder exoskelett.
Det finns två olika sorters exoskelett, berättar han, aktiva och passiva. De aktiva skeletten är försedda med sensorer och är batteridrivna. De används främst i medicinska sammanhang för att hjälpa människor med nedsatt muskelstyrka.
De exoskelett som börjat användas i arbetslivet är av den passiva sorten. De fungerar mekaniskt och kräver inget batteri.
De passiva exoskeletten har redan börjat användas på större industrier. Men de skulle kunna göra nytta på många fler arbetsplatser, säger Sajid Rafique. Det är bakgrunden till projektet Exskallerate som drivs av universitet och innovationscentra i sex Nordsjöländer. Han är svensk kontaktperson.
– Projektets mål är helt enkelt att fler ska använda exoskelett. Fokus ligger på små- och medelstora företag som idag drar sig för kostnaderna. Vi informerar om fördelarna med sådan här utrustning, kontaktar företagen och erbjuder dem att testa exoskelett.
Det pågår en snabb utveckling, fortsätter han. Många tillverkare tar fram nya modeller av exoskelett. Några avlastar axlar och armar, andra höfter och knän. Han ser framför sig en breddad användning.
– De bör passa i alla yrken där man har repetitiva arbetsmoment som kan leda till förslitningsskador. Exoskeletten kommer dessutom att bli lättare och smidigare framöver, en del kommer att kunna bäras under arbetskläderna. Och kostnaden kommer att pressas.
Ulf Kvarnström. Foto: ByggnadsarbetareförbundetUlf Kvarnström, arbetsmiljöansvarig på Byggnadsarbetareförbundet, säger att det ännu så länge finns för lite erfarenhet av exoskeletten för att man ska kunna säga något bestämt om dem.
Sådan här utrustning får dock inte påverka det ordinarie arbetsmiljöarbetet, fortsätter han.
– Men samtidigt: merparten av de skador som drabbar byggnadsarbetare handlar om skador i nacke, övre bröstrygg och ländrygg. Om exoskeletten håller vad de lovar skulle det förstås kunna påverka skadebilden.
– Skulle man hoppa över riskbedömningar och handlingsplaner för att minska skadliga arbetsmoment hjälper det inte med exoskelett. Men sådan utrustning tillsammans med riskbedömningar kan vara en väg framåt.
//JONAS FOGELQVIST, Du&jobbet
