Därför krävs ny kunskap om utmattning

Publicerat på Allt om arbetsmiljö 2022-09-06.

På Ingibjörg Jonsdottirs skrivbord ligger pågående forskning, i bokhyllan böcker om stress. Men kontorsrummet på Institutet för stressmedicin, ISM, i Göteborg är också fyllt av prydnadszebror. Stora och små, i alla tänkbara material.

– När jag började som stressforskare hade jag en förkärlek för boken Varför zebror inte får magsår, av Robert Sapolski.

Zebror – inte så stressade? Foto: Ann Patmalnieks

Någon gav henne en zebra i present och sedan fortsatte det. Vid det här laget har zebrorna blivit så många att hon börjat ge bort en del.

ISM startades 2003, med syfte att bättre förstå den ökande sjukskrivningen för stressrelaterad psykisk ohälsa.

– Från början var vårt uppdrag  klinisk forskning på patienter. Studierna handlade om när man blivit sjuk, en mindre del om arbetsmiljö. Sedan dess har vårt fokus delvis förändrats. Nu är vi på en plats dit vi längtat, där de två områdena hänger ihop.

Ingibjörg Jonsdottir var en av de fem som startade institutet. Hon blev forskningschef och sedan chef för hela verksamheten. Parallellt med det har hon hela tiden varit involverad i forskningen.

– I grunden är jag biolog från Island, sedan disputerade jag i fysiologi i Göteborg. Jag skulle åka hem dagen efter disputationen 1996, men så fick jag lite spännande uppdrag.

Hon är involverad i flera olika forskningsprojekt. Ett av dem är en långtidsuppföljning av patienter med utmattningssyndrom.

– Målet är att bidra till kunskap som kan användas i praktiken, så att man kan bedöma patienter på ett mer korrekt sätt. Som det är nu är förloppet utdraget för många och det finns för lite evidens kring vad detta beror på och vilken behandling som fungerar.

SM har gjort en studie där de följer patienter med utmattningssyndrom under lång tid. Den visade att majoriteten fortfarande hade problem efter sju år. Bara 16 procent ansåg sig vara helt friska. De vanligaste symtomen var sämre förmåga att hantera stress, extrem trötthet och minnesförlust. En tredjedel i studien bedömdes fortfarande vara utmattade.

Utmaningen är att gruppen är så heterogen. Något som hjälper en kanske inte alls hjälper en annan. Det finns en komplexitet i ohälsan som behöver utredas bättre än i dag, menar Ingibjörg Jonsdottir.

– Om en patient har varit runt i vården sju, åtta år är det antagligen något som missats från början. Det kan ligga ett trauma i botten eller en annan psykiatrisk diagnos, något som inte kan hanteras med till exempel en stresshanteringskurs. Beror utmattningen på att det finns kvar stressfaktorer, som att personen har hand om barn med funktionsnedsättning, är det där som stödåtgärder måste sättas in.

Individuella insatser, som till exempel olika metoder för avspänning, kan vara bra, men man måste jobba på olika nivåer, betonar hon.

– Det går inte att lösa dålig arbetsmiljö med mindfulness eller yoga.

Dålig arbetsmiljö är ofta, men inte alltid, en delorsak till utmattningssyndrom.

– Det kan handla om en obalans mellan krav och kontroll, om konflikter och för stor belastning i förhållande till återhämtningen. Ofta i kombination med en privat situation som inte heller fungerar. Men oavsett var ohälsa uppstår behöver arbetet anpassas så att det fungerar.

ISM har ett tydligt mål, säger hon.

– Vi vill lyfta blicken från individ till organisation och bidra till att det arbetas mer förebyggande och främjande på organisatorisk nivå på arbetsplatserna.

I en annan studie som hon är involverad i, TED-projektet, kartläggs vilken behandling patienter med utmattningssyndrom erbjuds i primärvården. I projektet undersöks också varför just dessa behandlingar erbjuds, något som är intressant eftersom det fortfarande finns för liten evidens för vad som faktiskt fungerar.

Hon lägger en stor del av sin arbetstid på att arbeta med Västra Götalandsregionens arbetsmiljösatsning, som syftar till att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron. Verksamheter inom regionen kan ansöka om medel och Ingibjörg Jonsdottir har huvudansvaret för att bereda beslut om vilka insatser som ska beviljas.

Det finns även ett följeforskningsprojekt, StratSAM.

– Där har vi tydligt sett att man inte uppnår effekter på till exempel sjukfrånvaro om man försöker lösa ett organisatoriskt problem med individåtgärder. En hälsofrukost eller en friskvårdsinsats kan vara bra för mycket, men löser inte ett organisatoriskt arbetsmiljöproblem.

Hon skulle önska att företagshälsovården kopplades in betydligt oftare än i dag. Inte bara när det gått så långt som till sjukskrivning, utan också i hälsofrämjande och förebyggande syfte.

– Det är olyckligt att det inte har satsats mer på företagshälsovården under den tid som sjukskrivningarna har ökat. Det är viktigt att chefer och stödfunktioner som hr har förutsättningar att kunna fånga signaler i tid.

Västra Götalandsregionen satsar på att chefer ska ha 10–35 personer under sig som mest, något som hon tycker är glädjande.

– Chefer som har 50–100 underställda har inga möjligheter att fånga upp individuella risker eller arbetsmiljöproblem som kan bidra till sjukfrånvaro. Hur en arbetsplats ska agera när någon ska komma åter i arbete efter utmattningssyndrom varierar från fall till fall, säger hon.

Men det finns generella saker att tänka på. Man behöver ha förståelse för att den som varit sjuk kan känna skuld och skam.

– Kommunikation, tydlighet och kunskap om stress och utmattning behövs. Sedan beror det på kontexten, vad är orsakerna, symtomen, hur ser arbetssituationen ut, vad behöver den här personen hjälp med?

Det går inte att säga hur lång tid det tar att komma tillbaka eller hur mycket vila som behövs.

– Det finns inte någon evidens för att göra på det ena eller andra sättet. Utmaningen är att ta höjd för att det är så individuellt. De som ingått i våra studier har succesivt blivit bättre, men har restsymtom som gör att de behöver ha hjälp med arbetsanpassning, särskilt om arbetet är kognitivt belastande. Det är viktig med en närvarande och förstående chef.

Något som har förvånat Ingibjörg Jonsdottir är att de i princip inte har sett några könsskillnader när det gäller orsaker och symtom, men när det gäller hur problemen hanteras finns skillnader.

– Medan kvinnor som har varit utmattade tenderar att gå ner i tid, med allt vad det innebär för ekonomi och pension, ser vi att männen i stället tenderar att förändra arbetsuppgifterna.

Fast det mest förvånande är ändå hur lite säker kunskap det egentligen finns.

– Med så långvariga tillstånd som det ofta blir behöver vi ändra på hur vi forskar om utmattningssyndrom. Symtomen behöver fångas i tid och hanteras på olika sätt. Men framför allt behöver vi förebygga. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska sitta och osa-föreskriften följas.

MER OM UTMATTNING

• Utmattningssyndrom uppstår efter långvarig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning. Kriterierna är bland annat brist på energi, sömnstörningar och kognitiva störningar som dåligt minne och koncentrationssvårigheter. För att det ska räknas som UMS ska personen ha påtagligt svårt att fungera i vardagen. Symtomen är överlappande med många andra tillstånd och det krävs en gedigen klinisk bedömning.
• Arbetsgivaren har ett ansvar för att människor inte ska bli sjuka på grund av arbetet. Sätt in åtgärder, inklusive att se över arbetssituationen och koppla in företagshälsovården.
• Om arbetssituationen känns ohållbar för egen del, prata med din chef. Be om hjälp att prioritera. Ta hjälp av fack och skyddsombud, prata med chefen. Prioritera sömn och återhämtning. Sök vård eller ta kontakt med företagshälsovården om du har symtom som gör att du inte kan arbeta.

Text : Ann Patmalnieks, Allt om arbetsmiljö
Foto: Ann Patmalnieks, Allt om arbetsmiljö