Sedan 2014 har Arbetsmiljöverket i högre grad kunnat besluta om straffavgifter för arbetsplatser där arbetsmiljön brister. Tidigare var det vanligare att frågor om bristande arbetsmiljö blev en polis- och domstolsfråga.

Men eftersom systemet var tungrott, tog lång tid och sällan ledde till åtal och fällande domar förändrades lagen för drygt två år sedan. Målsättningen var att arbetsmiljöbrister skulle upptäckas och åtgärdas snabbare. Det skulle helt enkel bli mer kännbart om man struntar i arbetsmiljön.

En första uppföljning av Arbetsmiljöverkets utvidgade möjligheter visar att drygt 800 arbetsplatser har fått krav på sig att betala dessa nya sanktionsavgifter. Brist på, eller dåliga, fallskydd vid byggen och renoveringar var den i särklass vanligaste anledningen.

2016 var hälften av alla straffavgifter kopplade till fallskydd. Att man kör truck utan tillstånd var en annan vanlig anledning till att man fått straffavgift.

Att straffavgifterna i hög grad drabbat mindre företag kan handla om att man har sämre koll på reglerna där, menar Arbetsmiljöverket.

Straffavgifterna kan vara mellan 5 000 och en miljon kronor, beroende på företagets storlek och hur allvarligt problemet är.

Det går att överklaga utdömda straffsanktioner. I 96 procent av de överklagade fallen har dock domstolen gått på Arbetsmiljöverkets linje och inte ändrat beloppen.

Här är listan över de vanligaste anledningarna till att Arbetsmiljöverket beslutat om sanktionsavgifter.

  • Fallskydd (258 sanktionsavgifter)
  • Trucktillstånd (112)
  • Tekniska anordningar (67)
  • Brist på arbetsmiljöplan (47)
  • Trycksatt anordning (47)
  • Asbest (47)

//Du&jobbet, Oscar Magnusson