Barndomsminnen kan öka utbrändhetsrisk

2020-02-11

Är utbrändhet bara en arbetsfråga? Nej, att den privata situationen spelar in är uppenbart. Men biologen och läkemedelsforskaren Kjell Forsberg vill ta upp ytterligare en aspekt – barndomens roll.

Uppemot 40 procent av alla längre sjukskrivningar i dag beror på psykisk ohälsa. Det finns också flera oroväckande studier gällande ungas psykiska hälsa, unga människor som snart ska ut i arbetslivet. Stress och depressioner är helt enkelt folksjukdomar i dag, och något som alla arbetsplatser måste förhålla sig till.

Att utbrändhet och stressreaktioner i många fall beror på ett växelspel mellan arbetssituationen och privatlivet är i dag relativt vedertaget. Men Kjell Forsberg, som driver utbildningsföretaget Mindful Tapping som bland annat ger kurser kring folkhälsa, vill bredda diskussionen ytterligare.

Kjell Forsberg.

Han menar att upplevelser i barndomen och uppväxten har en central roll för hur stor risken är för att vi blir utbrända. Han pekar på att uppväxtmiljön påverkar utvecklingen av nervsystemet.

Vår stresskänslighet grundläggs i barndomen, och kommer därför att ha en viktig betydelse för hur vi hanterar stress som vuxna, fortsätter Kjell Forsberg.

Han beskriver hur situationer på arbetet kan väcka minnet av jobbiga barndomsupplevelser, som i sin tur skapar negativa reaktioner. Att vissa upplevelser på jobbet därför omedvetet möts med inlärda, latenta, reaktioner.

–  När det kommer något i livet som motsvarar det jobbiga som hände i barndomen, då väcks inlärda reaktioner till liv, säger Kjell Forsberg.

Som exempel tar han upp en person som har höga prestationskrav på sig själv och som blir väldigt stressad av det.

–  Jag menar att det exempelvis kan handla om att man som ung blivit negligerad av föräldrar och försökte kompensera detta genom att prestera.  Men vad man än gjorde dög det inte till. Har man som barn varit med om detta är det lätt att hamna i en liknande situationen när man är vuxen. Då försöker man hela tiden kompensera genom att göra saker bättre och bättre – och då överbelastas kroppens budget.

Ett annat exempel han nämner är de barn som inte lärde sig att sätta gränser under sin barndom.

– Ofta kommer det hemifrån om man inte är van vid att sätta gränser. För dessa personer blir det också svårt att säga nej på jobbet.

Kjell Forsberg menar dock att det inte behöver vara särskilt svårt eller kräva långvarig terapi-behandling för att komma åt problem kring inlärda, jobbiga, reaktioner. Kursdeltagare och klienter har gett honom bekräftelse på att man kan komma åt problematiken med relativt enkla medel.

Vilka är då dessa medel? Kjell Forsberg utvecklar sitt resonemang.

–  När man pratar om eller tänker på problematiska situationer, oavsett om de pågår, har varit eller kommer att ske, mår man dåligt. Man upplever det som kroppsliga obehag. Det kan vara en orosklump i magen, tryck över bröstet, huvudvärk, ilska, ledsenhet, ångest, nervositet, smärta och muskelspänningar.

För att skapa förändring ska man fokusera på dessa kroppsliga reaktionerna, inte berättelsen som ligger bakom. Kjell Forsberg beskriver metoder vars syfte är att förändra bilden av de jobbiga minnena. Målsättningen är att de såriga barndomsupplevelserna inte längre ska väcka obehag.

– För att förändring skall kunna ske håller man fokus på förnimmelserna. När obehagskänslorna inte längre kan väckas till liv när man tänker på det som tidigare orsakade dem, är det inget problem längre.

//OSCAR MAGNUSSON, Du&jobbet