Arbetsskadeförsäkringen fungerar inte som det är tänkt och kritiken mot försäkringen har varit massiv. År 2019 beviljades 955 personer livränta efter en arbetsskada. Femton år tidigare var motsvarande siffra 7 282. Det visar fackförbundet Forena i rapporten ”Försäkringen som försvann”. Rapportförfattarna konstaterar att det inte finns något som tydde på att nedgången speglade en bättre arbetsmiljö – antalet anmälda arbetsskador sjönk inte under perioden.
– I dag är det nästan ingen som beviljas ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Det är jättesvårt att få livränta, påpekar Ruth Mannelqvist, professor i juridik vid Umeå universitet som själv både forskar och undervisar om rättsliga aspekter på socialförsäkringen och sjukförsäkringen.
Flera fackförbund har hotat med att dra Sverige inför Internationella arbetstagarorganisationen, ILO, för att bryta mot konventionen om förmåner vid yrkesskada.
Ruth Mannelqvist välkomnar den utredning som regeringen tillsatte i slutet av fjolåret för att på nytt se över arbetsskadeförsäkringen. Uppdraget, som ska vara klart senast den 1 augusti 2023, är att se till att försäkringen fyller sin funktion och ger ekonomisk trygghet efter en arbetsskada, se till att den täcker en eventuell inkomstförlust och fungerar lika bra för kvinnor och män. Utredaren ska också se över hur skyddet ser ut när man arbetar hemma.
Utredare är Dan Holke, jurist och tidigare vd på LO-TCO Rättsskydd, som bland annat företräder arbetstagare i ärenden om arbetsskador.
Regeringen vill också se över om det går att göra förändringar i undantagen ifrån det generella arbetsskadebegreppet som Sverige har haft sedan 1977. Begreppet innebär att alla sjukdomar och skador kan prövas som arbetsskada. Önskan om en översyn beror bland annat på att många drabbats hårt av covid-19 via sitt arbete och att flera smittsamma och farliga sjukdomar hanteras på ett annat sätt än andra arbetsskador. Dessa sjukdomar som exempelvis tbc, hepatit och sars finns upptagna på en särskild lista i socialförsäkringsbalken. Sjukdomarna klassas som arbetsskada, men det har fram till nyligen bara gällt för vissa yrkesgrupper.
Ruth Mannelqvist ser fördelar med det generella begreppet men skulle vilja att fler skador hanteras via listor.
Ruth Mannelqvist, Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson– I ett sådant läge skulle det vara Försäkringskassan som ska motbevisa att det inte är en arbetsskada. Nu, med vårt system med ett generellt arbetsskadebegrepp, ska en enskild individ bevisa att skadan beror på jobbet. Det är betydligt svårare.
Det här är den tredje utredningen om arbetsskadeförsäkringen på tio år. Behövs det verkligen en till?
– Jag tror att man behöver utreda och ta ställning till just vilket beviskrav man ska ha och vilket arbetsskadebegrepp vi ska använda. Med en lista kan man säga att om du har de här symtomen efter att ha jobbat med det här då är det typiskt sett en arbetsskada. Jag tror att vi behöver röra oss åt det hållet och det finns ett behov av att analysera det.
Du & jobbet har gått igenom 100 domar i arbetsskademål från förvaltnings- och kammarrätter i år och förra året. I många av fallen står läkarna vid de Arbetsmiljömedicinska enheterna mot Försäkringskassans läkare. Är det här något som du tror kan ändras i och med utredningen?
– Inte i sig. Men om man ändrar på vad som anses vara en arbetsskada och hur det ska bevisas kommer läkarnas status i utredningen att påverkas. Jag tycker att det är olyckligt att vi har läkare som är specialister i arbetsmiljömedicin vid de Arbetsmiljömedicinska klinikerna, men att de samtidigt väger så lätt i relation till Försäkringskassans medicinska rådgivare. För de rådgivarna har inte den kompetens som arbetsmiljömedicinarna har.
Vår genomgång visar att i 87 av de 100 fallen gick domstolarna på Försäkringskassans linje. Hur ser du på det?
– Jag tror att domstolarna tänker att Försäkringskassan är neutral. Men när jag har granskat deras utredningar ser man att Försäkringskassan tar ställning redan under utredningen. I det läget blir det fel när domstolarna litar lika mycket på Försäkringskassans läkare som på de andra.
Ruth Mannelqvist menar att det är både självklart och bra att utredaren ser över hur arbetsskadeförsäkringen fungerar vid hemarbete. Däremot saknar hon perspektivet ojämlikhet som hon menar blivit mer aktuellt under pandemin. Ojämlikheten i arbetslivet har aktualiserats av bland annat skillnaden i möjligheten att arbeta hemifrån, menar hon.
– Vi vet inte vad som händer i framtiden. Det är många av de som varit tvungna att gå till jobbet som har fått långtids-covid. Frågan är om man kommer att kunna bedöma det som en arbetsskada.
//KARIN NILSSON, Du&jobbet
PROBLEMEN SKA KVARSTÅ I ETT ÅR
Den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen, som nu utreds, hanteras av Försäkringskassan. Den kan ge ersättning, så kallad livränta, för inkomstförlust av skadan. Inkomsten ska ha minskat med minst 1/15 jämfört med innan skadan. Problemen ska kvarstå i minst ett år.
Arbetsmarknadens parter har en kollektivavtalad försäkring som hanteras av Afa försäkring. Den ska fungera som ett komplement till den statliga.
Källa: Försäkringskassan, Afa försäkring.
Läs Du&jobbets genomgång av domar i arbetsskademål här
