Arbetsgivaren kan få skära ner på anställdas arbetstid

2017-03-28

Arbetsgivaren kan ensidigt skära ner på de anställdas arbetstid, utan att det jämställs med uppsägning av anställningsavtalen. Det är slutsatsen av en ny AD-dom.

Arbetsgivaren kan skära i de anställdas arbetstid utan att det jämställs med uppsägning. Så tolkar många en ny dom från Arbetsdomstolen (AD 69/16). Målet handlade om 20 anställda på Coop Forum i Örebro som erbjöds fortsatt anställning, men med lägre sysselsättningsgrad.

De anställda skrev på, men under protest. Facket hävdade att det handlade om uppsägningar, och att turordningen borde ha följts, men AD kom fram till att de anställda trots allt godkänt de nya anställningsavtalen, och att de därför inte sagts upp.

I slutet av 2014 beslutade Coop Forum att minska antalet arbetade timmar i butiken. Ingen sades upp, men 20 av de anställda fick lägre sysselsättningsgrad. Deras arbetstid minskades med 3-8,25 timmar i veckan. Arbetstagarna godtog de nya anställningskontrakten, men antecknade i protokollen att det skedde ”under protest”.

Handelsanställdas Förbund invände inte mot att det förelåg arbetsbrist. Men facket hävdade att anställningsavtalen inte kunde omregleras mot de anställdas vilja, och att det därför handlade om uppsägningar och återanställningar. Avtalsenlig uppsägningslön skulle därför utgå, och turordning gälla.

Eftersom butiken i flera fall frångick turordningen och inte iakttog uppsägningstider stämde Handels bolaget inför Arbetsdomstolen (AD) för elva medlemmars räkning.

AD kommer dock fram till att det inte handlade om uppsägningar.

Det står visserligen klart att omregleringen av de anställdas arbetstid skedde på arbetsgivarens initiativ. Arbetstagarna blev upplysta om att de riskerade att förlora jobbet om de sade nej till de nya sysselsättningsgraderna. De kände sig helt enkelt tvungna att gå med på arbetsgivarens bud.

Enligt AD var dock de nya arbetstiderna att jämställa med erbjudanden om annat arbete enligt las 7§. Denna paragraf slår fast att en uppsägning inte är sakligt grundad om ”det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig”.

Medan Handels menade att det i detta fall inte handlade om annat arbete – utan om samma jobb men med mindre arbetstid – tolkar AD händelseförloppet som att det handlade om erbjudanden till nya säljanställningar i en ny organisation.

AD fäster även vikt vid att säljarna till sist godtog de nya anställningsavtalen. Det kan, menar domstolen, inte vara ovanligt att arbetstagare accepterar förändringar av villkoren, trots att de misstycker.

Avtalsrättsligt är det i så fall ändå ett antagande av erbjudandet, åtminstone om inte protesten förenas med några andra viljeyttringar (t.ex att de nya arbetstiderna inte skulle börja gälla förrän efter uppsägningstiden). I det aktuella fallet kommer AD fram till att arbetstagarna måste anses ha godtagit de nya anställningsavtalen.

AD avslår alla Handels yrkanden. Det var inte frågan om uppsägningar, och därför behövde bolaget varken betala uppsägningslön eller följa turordning. En ledamot reserverade sig mot domslutet. (AD nr 69/16)

//Du&jobbet, Jonas Fogelqvist