16 procent av de anställda i Helsingborgs stad bedömde att de kunde arbeta tills de fyllde 68 år eller mer. Cheferna i samma stad hade dock inte lika höga förhoppningar. De trodde bara att drygt 10 procent kunde göra detta.

Forskarna bakom studien, Kerstin Nilsson och Lotta Löfqvist som arbetar vid Arbets- och miljömedicin i Lund och Kristianstad, har ännu inte analyserat anledningen till varför det skiljer sig åt.

Kerstin Nilsson pekar dock på en intressant skillnad från tidigare forskning.

– Äldre studier har pekat på att de chefer som inte själva ville jobba efter att de fyllt 65 inte heller trodde att medarbetarna ville det. Dessa chefer gjorde då inte så mycket åtgärder för att åstadkomma att medarbetarna kan jobba längre. Så chefens attityd påverkar.

I Helsingborgs-enkäten, som besvarats av 249 chefer och 1758 medarbetare, fanns också frågan om vilken åtgärd man anser vara viktigast för att medarbetarna ska kunna jobba vidare efter 65-årsdagen.

Både chefer och medarbetare själva ansåg att kortare arbetstid var den viktigaste åtgärden. Däremot fanns en skillnad i hur man värderade möjligheten till friskvård.

Medarbetarna placerade friskvård på plats tre när man rankade viktiga faktorer för att klara ett längre yrkesliv. Bland cheferna kom friskvården avsevärt längre ner på listan.

Att vi kommer att behöva jobba längre i framtiden är uppenbart för de flesta och redan nästa år sker förändringar i pensionssystemet. Exempelvis höjs åldersgränsen i LAS för rätten att vara kvar på sin arbetsplats från 67 till 68 år.

Även den lägsta åldern för att ta ut pension höjs. Kerstin Nilsson som arbetat med frågor som rör äldre arbetskraft sedan 2003 ser också att diskussionen förändrats tydligt under senare år.

– Vi talar mycket mer om hur man kan göra arbetslivet hållbart och det är betydligt fler idag som säger att de skulle kunna jobba till högre ålder, säger hon.

När man talar om att jobba längre fokuserar vi ofta på den kronologiska åldern, det vill säga hur många år man faktiskt är. Men Kerstin Nilsson menar att vi snarare borde fokusera på något annat.

– Det är väldigt stor skillnad mellan olika yrkesgrupper. Vi måste börja titta på biologisk ålder, inte kronologisk ålder, säger hon och berättar att det biologiska åldrandet bland annat beror på genetik men också på hur slitigt arbetslivet har varit.

Det finns medicinska tester och undersökningar där man kan fastställa hur gammal man är rent kroppsligt, det vill säga den biologiska åldern.

Kerstin Nilsson konstaterar också att anställda har lättare att jobba högre upp i åldern på arbetsplatser där det finns ett bra och genomtänkt arbetsmiljöarbete.

– På arbetsplatser där SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) fungerar är det fler som säger att de kan jobba efter de fyllt 65.

Studien är finansierad av AFA Försäkring.

//OSCAR MAGNUSSON

Här och här kan du läsa Helsingborgs-studierna.