Psykosocial skyddsrond

Sjukskrivningarna ökar och med dem både lidande och inkomstbortfall för den drabbade och ökade kostnader i form av bemanningsproblem och produktionsbortfall för arbetsgivaren. Orsakerna kan var många men att de psykosociala faktorerna idag ligger till grund för många av dessa sjukskrivningar är ingen nyhet, exempelvis beräknar WHO att stress kommer att vara den vanligaste orsaken till sjukskrivning år 2020.

Den psykosociala arbetsmiljön handlar om hur vi agerar människor emellan, personlig utveckling, anställningstrygghet, ledarskap, stress, jämställdhet och mycket annat. En bra psykosocial arbetsmiljö ligger i balansen mellan arbetets krav och individens resurser. För att skapa balansen behövs möjligheter till ett stimulerande arbete, personlig utveckling och psykisk hälsa.

Att de psykosociala frågorna är avgörande både för trivseln och en bra arbetsmiljö på arbetsplatsen är nog alla överens om, men hur arbetar man för att skapa och säkra en bra psykosocial arbetsmiljö?

Skyddsronder är många bekanta med och lagstiftningen ger stort utrymme för tolkning av begreppet ”skyddsrond”. Bland annat sägs det i kommentarerna till AFS 1980:14 ”Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön” följande: ”Utöver skyddsronder /…/ kan kartläggning ske av hur arbetsmiljön påverkar hälsotillståndet och vilka sociala och psykiska konsekvenser den medför”. En sådan kartläggning kan kallas en ”psykosocial skyddsrond”.

En psykosocial skyddsrond är en kartläggning av hur arbetsmiljön påverkar hälsotillståndet och vilka sociala och psykiska konsekvenser den medför.