Riskbedömningarna måste vara en integrerad del av verksamheten, från det att bygget projekteras till dess att de sista listerna spikas fast. Det säger Carina Vestrin, arbetsmiljöingenjör på NCC. Det innebär att ansvariga måste bedöma och analysera potentiella olycks- och hälsorisker redan från början. Byggindustrin är en av de mest olycksdrabbade branscherna. Det är inte så konstigt. Här arbetas det på höga höjder, med kraftfulla maskiner och med tunga byggelement. Brister i arbetsmiljöarbetet kan snabbt få förödande konsekvenser. Riskerna som ska analyseras är kort sagt många.

 – I anbudsskedet gör vi inga specifika riskbedömningar. Däremot presenterar vi hur vi bedriver det systematiska arbetsmiljöarbetet och hur våra verksamhetssystem ser ut. Men när vi fått en entreprenad, ett uppdrag att börja bygga, börjar riskanalysen i och med själva projekteringen.

I det här skedet vet NCC inte alltid vilka skyddsombud som kommer att arbeta på bygget ifråga.

-Men vi har skyddsombudspooler. Så vi ringer helt enkelt till närmaste pool och hör efter om det finns något skyddsombud tillgängligt som har erfarenhet av den sorts projekt det handlar om.

Det är även BAS-P som tar fram de checklistor som ska användas. De bygger på Arbetsmiljöverkets listor, men anpassas till det aktuella bygget. Särskilda checklistor är framtagna till skyddsombuden.

Den arbetsmiljöplan som tas fram ska lägga fast arbetsmiljöorganisationen på bygget, klargöra rutiner för fortsatta riskanalyser samt slå fast ordnings- och skyddsregler.

Mycket ska alltså vara förberett när bygget väl drar igång och BAS-U tar över samordningsansvaret. Dennes uppgift blir att anpassa arbetsmiljöplanen till den konkreta verkligheten på bygget. Riskanalyserna måste hela tiden uppdateras, skyddsronder ska organiseras och vaksamheten upprätthållas.

– Ofta handlar det om att ta fram arbetsberedningar för moment som kan innebära risker. Om man till exempel ska sätta upp höga väggar så har kanske BAS-P identifierat risken, men det är i beredningen som man detaljerat går igenom hur arbetet ska göras. Det här är ett oerhört viktigt inslag i arbetsmiljöarbetet och det är något som skyddsombuden och killarna som ska göra jobbet måste delta i. Samtidigt måste förstås platschefen ha koll på beredningen. 

En av de svåraste och viktigaste uppgifterna för BAS-U är att samordna arbetsmiljöarbetet mellan de olika aktörer som finns på plats. Det här är en av de stora utmaningarna, säger Carina Vestrin.

– Det finns ju i regel många olika entreprenörer på ett bygge. Du har ställningsbyggarna, VVS, elektrikerna och många fler. De ska först och främst ta fram sina egna riskanalyser. BAS-U ska samla in dem och bedöma om riskerna kan påverka andra yrkesgrupper. Dessutom måste vi säkerställa att underentreprenörens anställda verkligen sett riskanalysen. Det är inte alltid så är fallet. BAS-U får ibland ta på sig lite utbildningsuppgifter. Även i den värld där riskanalyser och arbetsberedningar görs enligt konstens alla regler finns den mänskliga faktorn kvar. Carina Vestrin säger att man nu inom NCC satsar hårt på att stärka säkerhetskulturen.

 –Vi tror att ett stärkt säkerhetsmedvetande just nu är bästa sättet att få ner olyckstalen. Nyckeln är ofta att cheferna vågar vara tydliga, och sätter stopp för osäkra beteenden.

Källa: Du&jobbet, april 2014, Jonas Fogelqvist

 

Läs mer om utbildningen: Byggarbetsmiljösamordnare Bas-P och Bas-U