Regler och rutiner
Till en drogpolicy är ofta kopplad dels vilka regler som gäller (och varför), dels en beskrivning av de rutiner som ska följas när problem identifierats. Regler och rutiner tjänar två syften: att cheferna får handlingsramar och att berörd person förstår att det inte råder godtycke och att hjälp finns att få.
Så kan en enkel drogpolicy se ut
”I vår organisation är ingen drog- eller alkoholpåverkad, eller är berörd av följdeffekter av påverkan, på tid avsedd för arbete. Med droger avses även läkemedel för annat än medicinskt bruk och dopingpreparat.”
Red ut var gränsen går
Reservationen ”på tid avsedd för arbete” ger organisationen möjlighet att servera ett glas eller två vid jubiléer, uppvaktningar, personalfester et c, i enlighet med rådande traditioner. Det kan – och får – också finnas utrymme för tolkningar av policyn.
Vad menas till exempel med ”följdeffekter”? Är någon grad av bakrusighet tillåten? Vad gäller om sådan inte märks tydligt, men kan misstänkas? Det är en viktig fråga särskilt i organisationer med anställda som hanterar stora energier, känsliga uppgifter eller har andra nyckelpositioner, men som även bör ställas när sådana effekter som fumlighet eller distraktion skapar risker för personskada eller rent allmänt ”påverkar arbetet negativt”.
Det är lämpligt att besvara sådana frågor om gränsdragning, så långt det går, i de regler som policyn föranleder. Ytterst blir det ändå, i ett enskilt fall, en omdömesfråga vilken tolkning som ska gälla.
Ge chefen resurser
Att formulera policyn – målet eller målen – är en process som också kräver blick för vilka medel och resurser organisationen har och avser skaffa sig för att nå målen. Om man i policyn skriver in till exempel:
”Vi är vaksamma på tecken på riskbruk och tendenser till missbruk, och ingriper tidigt när vi ser sådana tecken”, så bör det också framgå i regler och rutiner att chefer ska ha (fått) kunskaper om vilka tecken de rör sig om (och vad tecknen alternativt kan tyda på), och hur åtgärder ska balanseras mot hur grava problemen är.
I en utförlig alkoholpolicy kan följande områden tas upp
1.Alkohol- och drogfrihet på arbetet (och eventuella undantag)
2.Arbetsgivarens ansvar i detta sammanhang (rätten och skyldigheten att ingripa när regler träds för när)
3.Chefers föredöme och roll i ambitionerna för en varaktigt drogfri arbetsplats
4.Förekomst av nedskrivna regler och rutiner
5.Arbetskamraters ansvar att vidarebefordra berättigade misstankar om missbruk, skadligt bruk riskbruk eller beroende
6.Resurser för tidig upptäckt och hjälp åt personer med begynnande problem
7.Hur anställda med problem de lyckats dölja kan erkänna dem och lita på sakkunnig hjälp
När en företagspolicy för alkohol och droger upprättas bör det göras i samförstånd med de anställdas representanter. Inget hindrar att man då att man tittar på hur andra företag i och utom branschen har formulerat den. Men det är viktigt att alla formuleringar inte bara ”låter bra” utan att de även är uppriktigt menade: de ska kunna styra senare handlingar, även när dessa kostar på som mod att konfrontera, tålamod och kostnader.
Drogpolicy är en fördel
Drogpolicy med ett handlingsprogram är inget lagkrav. Det är dock en fördel att ha en sådan för att verka för en trygg och säker arbetsmiljö och dessutom underlättar det att ha detta verktyg vid hanteringen av eventuella drogproblem på arbetsplatsen.
Motivet till en policy visar att arbetsgivaren värnar om sina medarbetare och ska säkerställa en drogfri arbetsmiljö. Företaget medverkar även till att motverka nedsatt arbetsförmåga och utslagning från arbetslivet. Vidare att ta ansvar för att medverka till ett drogfritt samhälle.
